Luxemburg, stat i västra Europa; 2 586 km2, 594 100 invånare (2017). Luxemburg

(11 av 81 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Luxemburg uppdelas ofta i ett nordligt område, Ösling, som är ett platålandskap, och Gutland, som är

(16 av 114 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Luxemburg uppdelas ofta i ett nordligt område, Ösling, som omfattar en tredjedel

(12 av 79 ord)

Klimat

På grund av Luxemburgs ringa storlek och topografiska homogenitet uppvisar klimatet endast

(12 av 83 ord)

Växt- och djurliv

Luxemburg är ett av Europas minsta länder med en yta stor som Blekinge. Den norra delen av landet omfattar Ardennernas sydöstligaste delar, med skogar, berg, floddalar och betesmarker med en hel del naturvärden. Söder om floden Sûre utbreder sig ett mer bördigt låglandsområde,

(43 av 306 ord)

Naturskydd

Det finns i Luxemburg två mindre naturreservat (2012). Dessutom utgörs ca

(11 av 25 ord)

Befolkning

Sedan andra världskriget har Luxemburgs befolkning ökat med drygt en tredjedel. Födelseöverskottet är minimalt, och

(15 av 107 ord)

Språk

Officiella språk är franska, tyska och luxemburgiska (lëtzebuergesch), det dominerande talspråket,

(11 av 32 ord)

Religion

Kristendomen fördes till Luxemburg av den anglosaxiske munken Willibrord i slutet

(11 av 46 ord)

Utbildning

Skolväsendet i Luxemburg präglas av den språkliga mångfalden. I förskolan, som är obligatorisk för femåringar, är ca

(17 av 118 ord)

Sociala förhållanden

Det sociala välfärdssystemet är väl utvecklat med hälso-, pensions-, arbetsskade- och

(11 av 37 ord)

Mynt

År 1854–2002 var Luxemburgs myntsystem 1 franc = 100 centimes. Den 1 januari

(12 av 41 ord)

Näringsliv

Luxemburgs BNP per capita är en av de högsta i världen. Ekonomin baseras på en starkt exportinriktad industri, dominerad av stålsektorn, och en servicesektor där internationell bank- och handelsverksamhet är viktig. En tredjedel av statens inkomster kommer från

(38 av 267 ord)

Turism och gastronomi

Landet besöks årligen av drygt 900 000 utländska turister och turismen utgör en viktig inkomstkälla. De viktigaste turistmålen är huvudstaden Luxemburg, som dels är värd för internationella mässor, dels har en ålderdomlig stadsbild

(32 av 226 ord)

Massmedier

Dagspressen i Luxemburg, med en sammanlagd upplaga av 124 000 ex. (2000, 325 tidningsex. per 1 000 invånare), är knuten till de politiska partierna och mottagare av omfattande statsstöd.

(27 av 188 ord)

Statsskick och politik

Storhertigdömet Luxemburg är en ärftlig, konstitutionell monarki med ett parlamentariskt system. Sedan 1919, då allmän – och obligatorisk – rösträtt infördes är landet en demokrati.

Landets statschef är storhertigen, som i praktiken enbart har ceremoniella maktbefogenheter, i synnerhet sedan författningsändringen 2008, som innebär att storhertigens godkännade av lagar inte längre krävs. Manliga arvingar har företräde till tronen, men saknas manlig tronföljare inträder kvinnlig tronföljd.

Makten

(65 av 458 ord)

Rättsväsen

Bortsett från några specialdomstolar består domstolarna i Luxemburg av småmålsdomstolar (fredsdomare),

(11 av 52 ord)

Försvar

Försvaret, som bygger på medlemskap i NATO, omfattar (2007) 900 man

(11 av 40 ord)

Litteratur

Litteraturspråken i Luxemburg är tyska (vanligast), franska och luxemburgiska. Mångfalden i landets litteratur beror på den komplexa språksituationen. När en författare börjar sin bana står valet av språk alltid i förgrunden. I jämförelse med de stora grannländerna Frankrike och Tyskland har litteraturen i Luxemburg en kort historia. Allmänt räknas dess uppkomst till första hälften av 1800-talet. Det första litterära verket på luxemburgiska var

(63 av 448 ord)

Musik

Mosaikbilder från den gallo-romerska kulturen vittnar om det tidiga musiklivet i området som i dag kallas Luxemburg. Även skalderna Ausonius och Venantius Fortunatus omskriver traktens musik. Den kyrkliga

(28 av 200 ord)

Förhistoria

Några paleolitiska och mesolitiska fynd är kända. Under neolitikum och bronsåldern

(11 av 51 ord)

Historia

Under 400-talet kom Luxemburg under frankisk kontroll och ingick senare i det karolingiska kejsardömet. Från 963 framträdde Luxemburg som självständig politisk enhet. Grevarna, efter 1354 hertigarna av Luxemburg spelade dynastiskt sett en väsentlig roll i den europeiska utvecklingen. Fyra luxemburgska härskare blev tysk–romerska kejsare efter 1312, då Henrik av Luxemburg valdes till kejsare under namnet Henrik VII. Denne lyckades

(58 av 420 ord)

Medverkande

  • Anders Hellner
  • Anders Jönsson
  • Andreas Bågenholm
  • Berta Stjernquist
  • Göran Andersson
  • Hans Sjöberg
  • Jan von Konow
  • Johan Warell
  • Johanna Broman Åkesson
  • Karl Erik Gustafsson
  • Lars-Erik Åse
  • Magnus Sylvén
  • Michael Bogdan
  • Per Beskow
  • Rune Johansson
  • Stefan Anderberg
  • Sture Packalén
  • Torsten Husén
  • Tove Janson Borglund
  • Ulf Arvidsson
  • Ulf Gärdenfors
  • Östen Dahl

Litteraturanvisning

J.-M. Kreins, Histoire de Luxembourg, des origines à nos jours (1996).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Luxemburg. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/luxemburg