Margareta (danska Margrete I), född i mars 1353, död 28 oktober 1412, regerande drottning av Danmark, Norge och Sverige, dotter till Valdemar Atterdag. Margareta bortgiftes redan som tioåring med Håkan Magnusson, kung av Norge och son till den svenske kungen Magnus Eriksson. Hon födde 1370 sonen Olof, som hon efter sin fars död 1375 fick vald till kung i Danmark. När Håkan dog 1380 ärvde Olof Norge, men Margareta styrde som hans förmyndare båda rikena. Sedan

(75 av 535 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Lennart Sjöstedt

Litteraturanvisning

V. Etting, Margrete den Første ( 1986);
H. Koht, Drottning Margareta och Kalmarunionen ( svensk översättning 1956);
L.-O. Larsson, Kalmarunionens tid ( 1997);
M. Linton, Drottning Margareta: Fullmäktig fru och rätt husbonde ( 1971).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Margareta. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/margareta