Mexico [spanskt uttal meʹxiko], Mexiko, stat i södra Nordamerika; 2 miljoner  km2, 130,8 miljoner invånare (2018).

(16 av 118 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Mexico är främst ett högland med starkt bruten yta, tippat mot norr och begränsat åt öster och väster av bergskedjor. Därtill kommer halvön Baja California i nordväst

(27 av 190 ord)

Administrativ indelning

Mexico är en federal republik bestående av 31 delstater samt huvudstadsområdet,

(11 av 35 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Mexico har en komplex topografi med livlig vulkanisk och seismisk aktivitet. I centrala Mexico utbreder sig Mexikanska högplatån som består av två delar: Mesa del Norte, som sträcker sig från nordgränsen (där höjden är 1 200 m ö.h.) till San Luis Potosí, där Mesa Central tar vid och slutar i höjd

(49 av 349 ord)

Klimat

Norra delen av Mexico har tropiskt stäpp- och ökenklimat, medan det i söder

(13 av 87 ord)

Växt- och djurliv

Med över 200 000 arter hör Mexico till de viktigaste länderna i världen för den biologiska mångfalden. Mexico indelas i fem ekoregioner, baserat på en större kartläggning av hela Nordamerika. Ett antal nord–sydorienterade bergskedjor, så kallade Sierras, påverkar klimatet och utbredningen av växter och djur, vilket i sin tur skapar ett intrikat nätverk av olika skogstyper och ekoregioner, ofta med en hög andel endemiska arter.

Norra delen

De nordamerikanska Great Plains sträcker sig från södra Canada genom hela centrala USA in

(80 av 1878 ord)

Befolkning

Efter årtionden med snabb befolkningstillväxt är nu den årliga folkökningen nere

(11 av 33 ord)

Historisk befolkningsutveckling

Under de senaste 500 åren har Mexico genomgått drastiska förändringar i befolkningsutvecklingen. Då spanjorerna anlände dit 1519 fanns där en mångfald av samhällsformer: jägar- och samlarfolk

(26 av 182 ord)

Dagens befolkningssituation

År 2000 hade födelsetalet mer än halverats och låg på cirka 23 promille. Därefter har förändringarna varit mindre och 2017 var födelsetalet 20 promille och dödstalet låg på 5 promille, vilket gav en naturlig folkökning på nära 1,5 procent. Den årliga befolkningstillväxten var dock lägre. Under

(46 av 324 ord)

Folkgrupper

Mexico är ett multikulturellt samhälle. Begreppet etnicitet, knutet till rastillhörighet, har ersatts av etnisk tillhörighet definierad av språk och sociokulturella kriterier. Eftersom olika kriterier används i olika mätningar varierar uppgifter om befolkningens etniska sammansättning. Officiell statistik anger att urbefolkningen, indianerna, utgör 10–14 %.

I

(43 av 301 ord)

Språk

Officiellt språk och majoritetsspråk är spanska. Uppgifterna om antalet modersmålstalare av inhemska språk (indianspråk) varierar kraftigt; 10 %

(17 av 115 ord)

Religion

Om förcolumbiska religioner i Mexico, se indianska religioner.

Den spanska kolonialkyrkan på 1500-talet kom med terror, tributavgifter (repartimiento), tvångsarbete och expolatering av de indianska folken. Dominikanmunken Bartolomé de Las

(29 av 202 ord)

Utbildning

Redan i början av 1990-talet var nära 88 % av de vuxna i Mexico läskunniga, då en mycket hög andel för att vara i ett utvecklingsland. År 2010 kunde drygt 94 % av de vuxna männen och nära 92 % av de vuxna kvinnorna läsa och skriva. Den obligatoriska skolgången är sedan 2012 tolvårig, från 5 till 17 års ålder, men av olika skäl fullföljs den än så länge av mindre än hälften av ungdomarna.

Det finns en rad allvarliga problem inom utbildningsområdet

(80 av 858 ord)

Sociala förhållanden

(1 av 1 ord)

Fattigdom och välstånd

Stora kontraster kännetecknar såväl natur som samhälle i Mexico. Få länder har en så extrem inkomstfördelning, och skillnaderna mellan rika och det stora antalet fattiga är enorma. Levnadsförhållandena varierar kraftigt beroende på kulturell tillhörighet, fördelning mellan stad och landsbygd och mellan olika regioner, yrkesgrupper etc. Trots att Mexico alltsedan revolutionen varit en uttalat antiklerikal stat präglar religionen livet för stora grupper. Inte sällan är den sammanvävd med historiska traditioner från förcolumbisk tid – förhållanden som ibland kan

(77 av 550 ord)

Arbetsmarknad

Uppgifter om arbetslivets struktur, löner och omfattningen av socialförsäkringar kan bara vara ungefärliga, eftersom den informella ”svarta” sektorn är omfattande och dessutom fortsätter att växa. 2011 beräknades 29 % av alla sysselsatta arbeta inom den informella sektorn, främst med service. För staten medför det ett stort skattebortfall, för den enskilde att han eller hon inte har socialförsäkring (se nedan). Den officiella arbetslösheten är

(62 av 441 ord)

Socialförsäkring, pension och barnbidrag

En reform 1997 skärpte reglerna inom socialförsäkringssystemet. Dessa gäller fortfarande till sina huvuddrag 2013, men i fråga om sjukförsäkringen har systemet kompletterats. Socialförsäkringen är knuten till arbete, och inbetalningar av avgifter är obligatoriska endast för anställda inom den formella sektorn. Egenföretagare och andra kan frivilligt ansluta

(46 av 326 ord)

Sjukförsäkring, hälso- och sjukvård

2003 fattades beslut om att alla mexikanska medborgare skulle omfattas av sjukförsäkring. Detta skulle vara genomfört 2012, ett mål som i stort sett uppnåddes. Sjukförsäkringen, Seguro Popular, omfattar förebyggande hälsovård, sjukvård och även åtgärder för att motverka finansiella konsekvenser i familjer där en medlem drabbats av sjukdom eller skada. Genom Seguro Popular får också de 50–55 miljoner mexikaner som

(59 av 417 ord)

Jämställdhet

Mexikansk lag stadgar jämställdhet mellan könen, men kvinnor har fortfarande betydligt lägre genomsnittslön och

(14 av 96 ord)

Brott och straff

Den våldsvåg som under senare år blivit allt kraftigare är i hög grad en följd av

(16 av 114 ord)

Näringsliv och ekonomi

Mexico är världens fjortonde största ekonomi och det elfte folkrikaste landet. Periodvis har oljetillgångarna spelat en viktig roll för den ekonomiska utvecklingen, men numera är Mexico främst ett industriland med en påfallande stark inriktning på export. År 2016 svarade jordbruk för 4 procent av BNP, industri med gruvbrytning och byggande för 33 procent och service för 63 procent. Enligt Världsbankens klassificering är Mexico ett övre medelinkomstland. Åren 2011–12 låg den årliga ekonomiska tillväxten på 3,9 procent. Mexico är sedan 1994

(80 av 938 ord)

Jordbruk

År 2013 svarade jordbruk tillsammans med skogsbruk och fiske för 11 procent av sysselsättningen i Mexico. Under 00-talet ökade jordbruksproduktionen stadigt men långsamt, med 1,7 procent per år, och under 2010-talet har ökningen varit ännu mindre. Sedan 1993 är Mexico nettoimportör av livsmedel.

År 2010 utgjordes 6 procent av landets export av jordbruksvaror, främst kaffe, frukt och grönsaker. Cirka 7 procent av importen var jordbruksvaror, framför allt spannmål och kött. Den ökade frihandeln har varit positiv för dem som odlar

(80 av 952 ord)

Skogsbruk

Nära en tredjedel av Mexicos areal är skogbevuxen. Därtill finns också halvökenområden med torra buskage och stäppartade betesmarker med glesa bestånd av träd. Ungefär halva skogsarealen består av tempererade trädslag medan resten utgörs av tropiska skogar. Dessa finns i sydligaste Mexico, främst på Yucatánhalvön och i delstaten Chiapas. Tempererade skogar växer framför allt på Sierra Madre Occidentals västra del. Av skogsproduktionen kommer 90 procent från tempererade skogar och endast 10 procent från de tropiska skogarna i söder. Men dessa

(79 av 558 ord)

Fiske

I landets ekonomi har fisket en ringa betydelse, men lokalt spelar det en viss roll. De årliga fångsterna från havsfisket ökade fram till början av 00-talet men stagnerade därefter kring cirka 1,6 miljoner ton årligen. Den produktionsnivån har därefter blivit riktlinjen i landets fiskepolitik.

(44 av 314 ord)

Mineral

Mexico har länge varit ett viktigt mineralproducerande land. År 2011 blev gruvindustrin Mexcios näst viktigaste näringsgren, efter olje- och naturgasutvinning men före turism, och 2010 svarade den, inräknat kolbrytning, för drygt 8 procent av landets BNP. Därav kom 26 procent från guld och 20 procent från silver, 16 procent från koppar, 10 procent från zink och 5 procent från järnmalm.

Redan under förcolumbisk tid använde de indianska samhällena silver och guld, och gruvbrytning har en mer än

(77 av 550 ord)

Energi

Mexico är ett av världens tio största oljeproducerande länder. Olja svarade 2011 för cirka 55 procent av hela energikonsumtionen i landet och bidrog dessutom med en sjättedel till exportinkomsterna. Oljans andel av konsumtionen har dock minskat under de senaste åren, samtidigt som naturgasen spelar en allt större roll med en andel på cirka 30 procent 2011. Kol svarade då för 5 procent och kärnkraft för 1 procent, medan vattenenergi utgjorde 4 procent och andra förnybara energikällor cirka 5 procent.

Redan

(80 av 789 ord)

Industri

År 2012 svarade tillverkningsindustri tillsammans med gruvbrytning och byggande för drygt 33 procent av sysselsättningen i Mexico, medan 56 procent arbetade inom servicenäringarna. Sysselsättningens omfattning och inriktning kan dock inte anges helt säkert, eftersom många fortfarande arbetar inom den inofficiella sektorn. Av dem ägnar sig den större delen åt handel och personliga tjänster.

Tillverkningsindustrin ökade 2011–12 med i genomsnitt 3,7 procent per år, och den svarar för ca tre fjärdedelar av exportinkomsterna. Den utvecklades på allvar från 1940-talet och fyrtio år framåt.

(80 av 849 ord)

Utrikeshandel

Tre drag är påfallande i landets utrikeshandel: oljeexporten har varierat kraftigt under olika årtionden, industrivarornas betydelse har ökat mycket under senare år och under lång tid har Mexico varit starkt beroende av USA som handelspartner, framför allt vad gäller exporten.

Från 1930-talet till början av 80-talet drev Mexico en starkt protektionistisk handelspolitik. Landet hamnade dock i allvarliga finansiella svårigheter och en liberalisering av handeln framstod som ofrånkomlig. Man började sänka handelsbarriärerna och framför allt inleddes förhandlingar med andra stater om

(80 av 573 ord)

Narkotikahandel

Landets omfattade narkotikahandel och den till kartellerna tätt knutna organiserade brottsligheteten är ett utbrett problem. Det våld och den omfattande korruption som är tätt sammanlänkade med narkotikahandeln är stora utmaningar för landets ledning. Den narkotikarelaterade brottsligheten är också det enskilt största problemet för landets ekonomi då tillväxten hålls tillbaks eftersom företag låter bli att investera. 

Kartellernas lokala inflytande är stort och upprätthålls genom mutor till politiker, domare, åklagare och poliser. De ofta enorma vinsterna investeras i det lokala näringslivet för att

(81 av 581 ord)

Turism och gastronomi

Inkomsterna från turismen utgör ett viktigt valutatillskott för Mexico, som anses vara ett av världens stora turistländer. År 2012 hade landet 23,4 miljoner besökare. De flesta från USA, men turistströmmen från bland annat Europa ökar.

Historia och nutid vävs i Mexico samman på ett unikt sätt. De gamla indiankulturerna känns fortfarande levande, samtidigt som ruinerna från deras storhetstid lockar stora besökarskaror. Kring och i Mexico City finns till exempel Tenochtitlán med sina

(72 av 513 ord)

Transporter

Nästan all (98 procent) personbefordran och 80 procent av alla frakter till lands sker på vägnätet. Vägbyggandet var omfattande särskilt på 1990-talet då en ökande utrikeshandel krävde bättre transportleder, och Mexico har nu ett relativt väl utbyggt vägnät. Drygt en tredjedel av alla vägar har hård beläggning och drygt 10 000 km är flerfiliga. 6 000 km är avgiftsbelagda motorvägar, autopistas. Bilinnehavet är drygt hälften av vad det är i Sverige, 275 fyrhjuliga motorfordon per 1 000 invånare. Vägnätet har i hög grad

(80 av 776 ord)

Massmedier

De populäraste medierna i Mexico är TV, radio och internet, medan dagstidningsläsningen är låg.

(14 av 100 ord)

TV och radio

Kommersiell TV domineras av två aktörer, Televisa (grundat 1955) och TV Azteca (f.d. statliga

(14 av 100 ord)

Dagspress och magasin

Det finns ca 300 dagstidningar, de flesta lokala, men spridningen är liten, 66 ex. per 1 000 invånare (2012). De största är Reforma, El Universal

(24 av 169 ord)

Internet och mobiltelefoni

Med ca 40 miljoner internetanvändare har Mexico flest uppkopplade invånare i

(11 av 63 ord)

Statsskick och politik

(1 av 1 ord)

Statsskick

Mexico är en federal republik bestående av 32 delstater. Huvudstaden Mexico City, tidigare en egen förvaltningsenhet, är i dag en egen

(21 av 146 ord)

Politik

Författningen antogs 1917, i slutet av revolutionsperioden, och slår fast att Mexico är en demokrati med flerpartisystem, oberoende myndigheter och en fri press. Men valsystemet kontrollerades länge av Partido Revolucionario Institucional (PRI) som när det krävdes via fusk ordnade så att partiets kandidater vann.

Myndigheterna följde order från presidentpalatset och pressen kontrollerades genom mutor och tilldelning av papper för tidningar och licenser för TV- och radiostationer. Partiet styrde politiken och ekonomin och presidenten satte ohotad dagordningen för nationens utveckling genom

(80 av 631 ord)

Rättsväsen

Landets federativa struktur har påverkat såväl domstolsorganisationen som rättsordningen i övrigt. Varje

(12 av 79 ord)

Försvar

Försvaret är delvis samordnat mellan Canada, USA och Mexico genom ett avtal 2005 om säkerhet m.m., varvid Mexico är en väsentlig del av

(23 av 159 ord)

Litteratur

Spanjorernas erövring av Mexico beskrevs av olika krönikörer, främst Bernal Díaz del Castillo, soldat hos Cortés, och prästerna Bartolomé de Las Casas, indianernas försvarare, och Bernardino de Sahagún, översättare och nedtecknare av indiansk litteratur. Nunnan Juana Inés de la Cruz, mest känd för sin barockpoesi, var den främsta litterära nyskaparen i Mexico under kolonialtiden. Romanen, som bekämpades av den spanska inkvisitionen, fick 1690 en tidig företrädare i Carlos Sigüenza y Góngoras roman

(72 av 509 ord)

Drama och teater

Under 1500-talet användes teatern i den kristna kyrkans tjänst och byggde på en blandning av europeiska och indianska skådespelstraditioner. Den framfördes på indianspråk. Mot slutet av seklet infördes det

(29 av 202 ord)

Film

Mexicos första filmvisning ägde rum 1896. Året därpå började Salvador Toscano Barragán (1872–1947) spela in journalfilmer och öppnade dessutom den första biografen i Mexico City.

Spelfilmen hade länge svårt att få fotfäste, även om Toscano Barragán 1898 gjorde en filmversion av dramat ”Don Juan Tenorio”. Den första långfilmen av betydelse blev ”El automóvil gris” (1919) i regi av Enrique Rosas (1877–1920), och 1920-talet bjöd på många populära melodramer. Flera populära stjärnor gick dock på export norrut, till Hollywood: Dolores Del

(80 av 591 ord)

Konst

Conquistadorernas erövring av Mexico på 1500-talet bröt den oberoende utveckling av de inhemska kulturerna vilka ändå skulle prägla också de kulturmönster som spanjorerna förde in i området. På 1600-talet blev barocken den dominerande stilen. Bildkonst, huvudsakligen kyrklig konst, utfördes båda av europeiska och inhemska konstnärer. Liksom i Europa blev nyantiken den ledande stilen mot slutet av 1700-talet. Den

(58 av 413 ord)

Arkitektur

För Mexicos äldsta arkitektur, se fornamerikansk konst och arkitektur.

De första kyrkor som spanjorerna byggde efter Mexicos erövring hade gotiska drag. Den tidiga gotiken ersattes under 1500-talet av renässansen. Med katedralerna i Jaén och Granada i

(36 av 251 ord)

Musik

(1 av 1 ord)

Klassisk musik

Den tidigaste konstmusikaliska aktiviteten (främst europeisk polyfoni) ombesörjdes av missionärer från 1523; den förste kapellmästaren vid katedralen i Mexico City tillträdde 1539.

(22 av 151 ord)

Folkmusik och populärmusik

I förcolumbiska kulturer förekom barktrumpeter, skrapinstrument av sköldpaddsskal, snäcktrumpeter, slitstrumman teponaztli, flöjter (till exempel tlapitzalli) och trummor (till exempel huehuetl). Spansk renässans och barock är ursprunget till den diatoniska harpan, fiolen och de gitarrbesläktade guitarrón, requinto, huapanguera, jarana och en särskild slags vihuela. En vanlig ensembletyp är mariachi, bestående av harpa, violin och vihuela, ibland även trumpeter. I Conjunto norteño, en ensemble som blivit populär genom bland annat texmex-musikern Flaco Jiménez (född 1939), används främst gitarr, dragspel och bas.

Mexico

(80 av 568 ord)

Dans

Det indianska ursprunget lever kvar i vissa rituella danser, som utförs i stora grupper, rader och öppna eller slutna

(19 av 134 ord)

Förhistoria

Av Mexicos kulturella utveckling före spanjorernas ankomst 1519 ges en kort översikt. Se även chichimeker, culhua, huasteker, mogollonkulturen, tarasker

(19 av 130 ord)

Förklassisk tid (ca 2000 f.Kr.–250 e.Kr.)

Vid periodens början fanns sedan länge åtskilliga keramikbrukande bysamhällen med kulturella särdrag. Fruktbarhetsfiguriner av

(14 av 95 ord)

Klassisk tid (ca 250–950 e.Kr.)

En rad blomstrande stadsstater uppträdde, varav den främsta, Teotihuacán i Mexicodalen, kan ha haft över 120 000 invånare

(17 av 117 ord)

Efterklassisk tid (ca 950–1519)

De krigiska toltekerna härskade ca 960–1160 över det för tiden mäktigaste riket i Mesoamerika. Huvudstaden Tula

(16 av 108 ord)

Historia

(1 av 1 ord)

Kolonialtiden (1521–1821)

Spanska expeditioner till Mexico 1517–18 föregick Hernán Cortés erövringståg 1519–21. Aztekväldets huvudstad Tenochtitlán föll 1521 i européernas händer, och på dess ruiner

(22 av 151 ord)

Självständighet, kejsardöme och republik

Det trehundraåriga, stabila spanska väldet stod i skarp kontrast till Mexicos kaotiska utveckling efter brytningen med Spanien. De självständighetssträvanden som präglade Sydamerika på 1810-talet gav också eko i Mexico, till en början dock inte i form av någon kreolsk elitrevolt. År 1810 gjorde prästen Miguel Hidalgo y Costilla uppror och

(50 av 355 ord)

Mexico under Díaz och revolutionen (1876–1920)

Politisk stabilitet fick Mexico först sedan general Porfirio Díaz 1876 tagit över makten. Díaz, som regerade landet direkt eller indirekt fram till 1911, symboliserar bättre än någon annan den latinamerikanske upplyste despoten. Han ville modernisera Mexico genom att öppna landet för utländska investeringar, gynna de exportinriktade godsägarna, bygga upp

(49 av 344 ord)

Mexico efter revolutionen

Mexico har efter den kaotiska revolutionsperioden 1910–17 varit ett politiskt stabilt land. Efter revolutionen satte sig regionala ledare och generaler för olika stridande fraktioner ned för att få ett slut på våldet och reglera de interna maktkamperna. Överenskommelsen lade grunden till det parti som sedermera blev Partido Revolucionario Institucional (PRI) som dominerade landet under resten av 1900-talet. PRI byggde upp ett korporativistiskt system där olika sektorer och intressen samlades i organisationer som alla var mer eller mindre knutna till och

(80 av 736 ord)

Medverkande

  • Anders Jönsson
  • Anna Greta Ståhle
  • Arne Jakobsson
  • Björn Kumm
  • Göran Andersson
  • Ingvar Svanberg
  • Jan von Konow
  • Jan-Åke Alvarsson
  • Johan Schmidt
  • Johanna Broman Åkesson
  • Jonas Gruvö
  • Kjell A. Johansson
  • Lars Axelson
  • Magnus Sylvén
  • Manfred Hofmann
  • Mauricio Rojas
  • Michael Bogdan
  • Michael Tapper
  • Noel Broadbent
  • Pedro da Cruz
  • Pedro van der Lee
  • Solveig Mårtensson
  • Sven Behrens
  • Tove Janson Borglund
  • Ulf Arvidsson
  • Ulla Nordlöf-Lagerkranz
  • Östen Dahl

Litteraturanvisning

Växt- och djurliv:
R.H. Wauer, A Naturalist’s Mexico (1992).
Litteratur:
J.S. Brushwood, Mexico in Its Novel (1966);
J. Sommers, After the Storm (1968).
Drama och teater:
B. Collarp (utgivare), Latinamerikansk teater (1977).
Film:
Carl J. Mora, Mexican Cinema: Reflections of A Society, 1896 to 2004 (3:e upplagan 2005).
Konst:
1900-talskonsten i Mexiko och det förflutnas närvaro, utställningskatalog, Göteborgs konstmuseum (1984);
J. Charlot, The Mexican Mural Renaissance, 1920–1925 (1979).
Musik:
G. Béhague, Music in Latin America (1979);
C. af Geijerstam, Popular Music in Mexico (1976).
Förhistoria:
M.D. Coe, Mexico (eng., 3:e upplagan 1984);
M.D. Coe, The Maya (5:e upplagan 1993);
Nigel Davies, The Ancient Kingdoms of Mexico (1983);
B.J. Meggers, Prehistoric America (1972);
W.T. Sanders & B.J. Price, Mesoamerica: The Evolution of a Civilization (1968).
Historia:
A. Knight, The Mexican Revolution (1986);
E. Krauze, Mexico: Biography of Power (1997);
Daniel C. Levy, Kathleen Bruhn & Emilio Zebadúa, Mexico: The Struggle for Democratic Development (2006);
M.C. Meyer & W.L. Sherman, The Course of Mexican History (4:e upplagan 1991);
S. Miller, Landlords & Haciendas in Modernizing Mexico (1995);
R.E. Ruiz, The Great Rebellion: Mexico, 1905–1924 (1980);
Jaime Suchlicki, From Montezuma to the Fall of the PRI (2001);
J. Womack, Zapata and the Mexican Revolution (1969).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Mexico. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/mexico