Mexico är världens fjortonde största ekonomi och det elfte folkrikaste landet. Periodvis har oljetillgångarna spelat en viktig roll för den ekonomiska utvecklingen, men numera är Mexico främst ett industriland med en påfallande stark inriktning på export. År 2016 svarade jordbruk för 4 procent av BNP, industri med gruvbrytning och byggande för 33 procent och service för 63 procent. Enligt Världsbankens klassificering är Mexico ett övre medelinkomstland. Åren 2011–12 låg den årliga ekonomiska tillväxten på 3,9 procent. Mexico är sedan 1994

(80 av 938 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Jordbruk

År 2013 svarade jordbruk tillsammans med skogsbruk och fiske för 11 procent av sysselsättningen i Mexico. Under 00-talet ökade jordbruksproduktionen stadigt men långsamt, med 1,7 procent per år, och under 2010-talet har ökningen varit ännu mindre. Sedan 1993 är Mexico nettoimportör av livsmedel.

År 2010 utgjordes 6 procent av landets export av jordbruksvaror, främst kaffe, frukt och grönsaker. Cirka 7 procent av importen var jordbruksvaror, framför allt spannmål och kött. Den ökade frihandeln har varit positiv för dem som odlar

(80 av 952 ord)

Skogsbruk

Nära en tredjedel av Mexicos areal är skogbevuxen. Därtill finns också halvökenområden med torra buskage och stäppartade betesmarker med glesa bestånd av träd. Ungefär halva skogsarealen består av tempererade trädslag medan resten utgörs av tropiska skogar. Dessa finns i sydligaste Mexico, främst på Yucatánhalvön och i delstaten Chiapas. Tempererade skogar växer framför allt på Sierra Madre Occidentals västra del. Av skogsproduktionen kommer 90 procent från tempererade skogar och endast 10 procent från de tropiska skogarna i söder. Men dessa

(79 av 558 ord)

Fiske

I landets ekonomi har fisket en ringa betydelse, men lokalt spelar det en viss roll. De årliga fångsterna från havsfisket ökade fram till början av 00-talet men stagnerade därefter kring cirka 1,6 miljoner ton årligen. Den produktionsnivån har därefter blivit riktlinjen i landets fiskepolitik.

(44 av 314 ord)

Mineral

Mexico har länge varit ett viktigt mineralproducerande land. År 2011 blev gruvindustrin Mexcios näst viktigaste näringsgren, efter olje- och naturgasutvinning men före turism, och 2010 svarade den, inräknat kolbrytning, för drygt 8 procent av landets BNP. Därav kom 26 procent från guld och 20 procent från silver, 16 procent från koppar, 10 procent från zink och 5 procent från järnmalm.

Redan under förcolumbisk tid använde de indianska samhällena silver och guld, och gruvbrytning har en mer än

(77 av 550 ord)

Energi

Mexico är ett av världens tio största oljeproducerande länder. Olja svarade 2011 för cirka 55 procent av hela energikonsumtionen i landet och bidrog dessutom med en sjättedel till exportinkomsterna. Oljans andel av konsumtionen har dock minskat under de senaste åren, samtidigt som naturgasen spelar en allt större roll med en andel på cirka 30 procent 2011. Kol svarade då för 5 procent och kärnkraft för 1 procent, medan vattenenergi utgjorde 4 procent och andra förnybara energikällor cirka 5 procent.

Redan

(80 av 789 ord)

Industri

År 2012 svarade tillverkningsindustri tillsammans med gruvbrytning och byggande för drygt 33 procent av sysselsättningen i Mexico, medan 56 procent arbetade inom servicenäringarna. Sysselsättningens omfattning och inriktning kan dock inte anges helt säkert, eftersom många fortfarande arbetar inom den inofficiella sektorn. Av dem ägnar sig den större delen åt handel och personliga tjänster.

Tillverkningsindustrin ökade 2011–12 med i genomsnitt 3,7 procent per år, och den svarar för ca tre fjärdedelar av exportinkomsterna. Den utvecklades på allvar från 1940-talet och fyrtio år framåt.

(80 av 849 ord)

Utrikeshandel

Tre drag är påfallande i landets utrikeshandel: oljeexporten har varierat kraftigt under olika årtionden, industrivarornas betydelse har ökat mycket under senare år och under lång tid har Mexico varit starkt beroende av USA som handelspartner, framför allt vad gäller exporten.

Från 1930-talet till början av 80-talet drev Mexico en starkt protektionistisk handelspolitik. Landet hamnade dock i allvarliga finansiella svårigheter och en liberalisering av handeln framstod som ofrånkomlig. Man började sänka handelsbarriärerna och framför allt inleddes förhandlingar med andra stater om

(80 av 573 ord)

Medverkande

  • Solveig Mårtensson
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Näringsliv och ekonomi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/mexico/näringsliv-och-ekonomi