mina (franska mine ’gruva’, ’mina’, ’underjordisk gång’, troligen av ett likabetydande keltiskt ord; benämningen föranleds av att de första minorna lades i gångar under jorden), en med tändanordning försedd sprängladdning, oftast innesluten i en behållare av plåt eller glasfiber.

Av landminor finns stridsvagnsminor, fordonsminor och truppminor. Äldre stridsvagnsminor spränger endast av stridsvagnens band, medan nyare minor har riktad sprängverkan mot stridsvagnens hela bottenyta. De utlöses av en tändare som känner av ändringar i det jordmagnetiska fältet då stridsvagnen passerar. Fordonsminor

(80 av 799 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Historik

I och med att Robert Fulton 1801 lyckades spränga en laddning mot ett fartygs undervattenskropp började utvecklingen av sjöminor på allvar. År 1843 hade Samuel Colt, uppfinnaren av

(28 av 194 ord)

Medverkande

  • Gunnar Grandin
  • Gunnar Grenander
  • Nils-Olof Tillberg
Källangivelse
Nationalencyklopedin, mina. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/mina