myr, våtmark med torvbildning (jämför torvmark). Myrar har utvecklats i olika riktningar, vanligen så att de på grund av torvtillväxten blivit allt fattigare på växtnäring och till stor del till och med avskurits från fastmarkens grundvatten. Myrpartier som får vatten enbart i form av regn och snö kallas

(48 av 336 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Hugo Sjörs

Litteraturanvisning

A.J.P. Gore (utgivare), Mires: Swamp, Bog, Fen and Moor, Ecosystems of the World 4A och 4B ( 1983);
H. Sjörs, ”Myren – naturens laboratorium”, Sveriges Natur: Årsbok 1963;
H. Sjörs, ”Myrar från luften”, Fauna och Flora 1980;
H. Sjörs, ”Divergent successions in mires, a comparative study”, Aquilo: Ser. Botanica 1990.
Källangivelse
Nationalencyklopedin, myr. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/myr