nederbörd, det vatten som i flytande eller fast form tillförs jordytan

(11 av 13 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Nederbördsformer

Nederbörd kan vara flytande eller fast eller bestå av vatten- eller frostavlagringar på föremål. De olika formerna av vattenånga i naturen kallas hydrometeorer. Flytande nederbördsformer är duggregn, med en droppradie på 0,05–0,25 mm, och regn med droppradien 0,25–3,0 mm. Fasta nederbördsformer är enkla iskristaller, snö, kornsnö, hagel och iskorn. Enkla

(50 av 354 ord)

Bildning av nederbörd

För att moln skall ge nederbörd i större mängd erfordras som regel att kondensation sker via avkylning av fuktig luft. Avkylning sker i allmänhet genom hävning av fuktig luft, s.k. adiabatisk avkylning. Det kan ske när en luftström når en bergsrygg och luften tvingas uppåt (s.k. orografisk hävning) eller när luften glider uppför en kall- eller varmfrontsyta (typisk lutning 1:100–1:200). Hävning sker

(62 av 441 ord)

Nederbördens geografiska fördelning

Eftersom luften kan innehålla mer vattenånga med stigande temperatur är varma områden i regel nederbördsrikare än kalla. De nederbördsrikaste delarna på jorden finns

(23 av 164 ord)

Nederbördsmätning

Nederbördsmängden anges som höjden i millimeter av det vattenskikt som nederbörden skulle ha bildat på en horisontell del av jordytan, under förutsättning att inget vatten tränger ned i marken, avrinner eller avdunstar. 1 mm nederbörd motsvarar sålunda 1 liter/m2. Nederbörd i

(40 av 288 ord)

Konstgjord nederbörd

Konstgjord nederbörd kallas också artificiell nederbörd och kan alstras genom experiment som efterliknar de naturliga processer som leder till nederbördsbildning. Det

(21 av 145 ord)

Medverkande

  • Bengt Dahlström

Litteraturanvisning

G.H. Liljequist, Meteorologi ( 1962);
A. Ångström, Sveriges klimat ( 1974).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, nederbörd. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/nederbörd