(1 av 1 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Statsskick

Nederländerna är sedan 1814 en konstitutionell monarki och har sedan 1848 ett parlamentariskt system. Med införandet av allmän rösträtt för män 1917 och för kvinnor 1922 blev landet också en demokrati.

Monarken, som är landets statschef, har i huvudsak ceremoniella maktbefogenheter. Kronan ärvs numera av monarkens äldsta barn oavsett kön. Sedan drottning Beatrix abdikerade 2013 regerar kung Willem-Alexander. Den reella makten i Nederländerna ligger sedan mitten av 1800-talet inte hos monarken utan hos parlamentet och den inför parlamentet

(78 av 557 ord)

Politik

Verzuiling-systemet har dock stegvis luckrats upp sedan 1960-talet och dominerar inte längre politiken, men traditionen med breda kompromisser lever kvar.  

Som en reaktion på ett sakta sjunkande väljarstöd förenades 1980 tre reformerta och katolska partier i ett gemensamt kristet parti, Christen-Demokratisch Appèl (CDA). CDA – och dess föregångare – medverkade i alla regeringar mellan 1917 och 1994, ofta som dominerande parti och med ett väljarstöd omkring 30 %. Under de senaste valen har partiet dock fått se sitt stöd

(79 av 626 ord)

Medverkande

  • Anders Hellner
  • Andreas Bågenholm
  • NE-redaktionen (uppdatering)
  • Rune Johansson
  • Sofie Blombäck
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Statsskick och politik. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/nederländerna/statsskick-och-politik