neutralitetspolitik, säkerhetspolitiskt agerande som syftar till att lägga grunden för en stats neutralitet i en väpnad konflikt. Neutralitetspolitik omfattar främst utrikes- och försvarspolitiska frågor, men kan även beröra handelspolitik liksom olika inrikespolitiska frågor.

Termen neutralitetspolitik användes i Sverige från 1950-talet till början av 1990-talet som en samlingsbenämning på strävanden att med olika medel skapa trovärdighet i landets deklarerade föresats att söka stå utanför en eventuell stormaktskonflikt i

(67 av 477 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Wilhelm Agrell

Litteraturanvisning

Om kriget kommit–: Förberedelser för mottagandet av militärt bistånd 1949–1969, SOU 1994:11; P. Ahlin, Folkrätten i svensk säkerhetspolitik ( 1993);
N. Andrén & Y. Möller, Från Undén till Palme: Svensk utrikespolitik efter andra världskriget ( 1990);
O. Bring, Neutralitetens uppgång och fall : eller Den gemensamma säkerhetens historia ( 2008).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, neutralitetspolitik. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/neutralitetspolitik