H. gjorde framstående insatser framför allt inom teorin för stabilitet och hållfasthet hos tunnväggiga skalkonstruktioner som flygplansskrov men även avseende konstruktioners hållfasthet och livslängd vid höga temperaturer, då materialet deformeras genom krypning. Utmärkande för H. var hans förmåga att formulera praktiskt användbara beräkningsmodeller för att lösa även mycket komplicerade tekniska