Olyʹmpia (grekiska Olympiʹa), antik helgedom vid sammanflödet av floderna Alfeios och

(11 av 39 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Historia

Trots spår av bosättning från tidighelladisk tid (2000-talet f.Kr.) och omnämnanden i myter går helgedomen i Olympia troligen endast tillbaka till

(21 av 143 ord)

Topografi

För kännedomen om det heliga området och dess monument är den ingående beskrivningen av författaren Pausanias (100-talet e.Kr.) ovärderlig. Området, i norr begränsat av den s.k. Kronoskullen, utgjordes av en lund kallad Altis. Under 600-talet f.Kr. uppfördes i Altis norra del ett doriskt Heratempel. Längs Kronoskullens fot anlade städer från större delen av den grekiska världen ett dussintal skattkammare, s.k. skattehus. I Altis nordvästra hörn anlades ett prytaneion, innehållande Hestias altare med den

(73 av 521 ord)

Kulten

Kulterna i Olympia var mycket omfattande. Utöver gudomligheterna med tempel (Zeus,

(11 av 56 ord)

De olympiska spelen

Bland de olika myter som behandlar spelens uppkomst är den om Pelops kappkörning med kung Oinomaos mest känd. Också Herakles uppges ha varit inblandad i spelens och tävlingsplatsens tillkomst. Spelen hölls vart fjärde år, ett faktum som från 200-talet f.Kr. användes som grund för gemensam

(45 av 319 ord)

Medverkande

  • Paavo Roos

Litteraturanvisning

M.I. Finley & H.W. Pleket, The Olympic Games: The First Thousand Years (1976);
T. Glanell m.fl. (utgivare), Antikens olympiska spel (svensk översättning 1991);
H.-V. Herrmann, Olympia: Heiligtum und Wettkampfstätte (1972);
E.J. Holmberg, Delfi och Olympia (1976);
A. Mallwitz, Olympia und seine Bauten (1972).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Olympia. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/olympia