Palmemordet, benämning på mordet på statsminister Olof Palme, vilken strax före midnatt 28 februari 1986 sköts till döds på Sveavägen i Stockholm. På kvällen för mordet

(26 av 183 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Utredningens tidiga skede

Dådet orsakade den mest omfattande och uppmärksammade polisutredning som hittills förekommit i Sverige. Utredningen leddes inledningsvis av länspolismästare Hans Holmér. Ett antal utredningshypoteser följdes, däribland det kontroversiella PKK-spåret, men utan framgång (jämför PKK).

Andra kända spår är den så kallade 33-åringen, en omvittnat mycket vapenintresserad

(45 av 315 ord)

Christer Pettersson fälls och frias

Först drygt två och ett halvt år efter mordet, 14 december 1988, anhölls en 41-årig förtidspensionerad missbrukare med en lång rad noteringar i kriminalregistret som misstänkt för mordet. Mannen, Christer Pettersson, åtalades för mordet,

(34 av 241 ord)

Fortsatt utredning

I juli 2010 slopades preskriptionstiden för mord, även för brott som begåtts före detta datum. Det innebär att mordet på Olof Palme 1986 inte kommer att preskriberas. Utredningen har vuxit till att bli den mest omfattande någonsin

(37 av 262 ord)

"Skandiamannen" Stig Engström

Den så kallade Skandiamannen figurerade tidigt i Palmeutredningen, då som vittne. Teorin att han skulle kunna vara gärningsmannen har lagts fram av flera privatspanare, bland andra Lars Larsson (född 1966) i boken ”Nationens fiende: Om mordet på Olof Palme” (2016). Mest uppmärksamhet väckte en artikel i tidskriften Filter 2018 och boken ”Den osannolika mördaren: Skandiamannen och mordet på Olof Palme” (2018), båda skrivna av journalisten Thomas Pettersson (född 1957).

Stig Engström kallades ”Skandiamannen” eftersom han arbetade i Skandiahuset, vars entré ligger

(81 av 672 ord)

Medverkande

  • Anders Hansson
  • Anders Stening
  • Ann-Sophie Gleisner
  • Ulf Arvidsson

Litteraturanvisning

Lars Borgnäs, En iskall vind drog genom Sverige: Mordet på Olof Palme (2006);
Claes Borgström, Rättegången om mordet på Olof Palme: En advokats analys (1991);
Hannu Tapani Klami, Mordet på Olof Palme: En bevisteoretisk analys (1990);
Ingemar Krusell, Palmemordet nakna fakta: Mordutredningen och brottsmisstankarna mot Christer Pettersson i 10-årigt perspektiv (1998);
Lars Larsson, Nationens fiende: Om mordet på Olof Palme (2016);
Thomas Pettersson, Den osannolika mördaren: Skandiamannen och mordet på Olof Palme (2018);
Kari Poutiainen & Pertti Poutiainen, Inuti labyrinten: Om mordet på Olof Palme (4:e upplagan 2020);
G. Wall, Mörkläggning: Statsmakten och Palmemordet (1997);
E. Åsard, Det dunkelt tänkta: Konspirationsteorier om morden på John F. Kennedy och Olof Palme (2010).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Palmemordet. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/palmemordet