perspektiv (medeltidslat. (ars) perspectiʹva ’(läran om) optik’, av perspectiʹvus ’genomseende’, av latin perspiʹcio ’se igenom’, ’blicka in i’), uppfattningen av rumsliga förhållanden i synbilden. I vårt naturliga seende uppfattas avstånden i rummet på olika sätt genom synbilden, bl.a. så att ett föremål förefaller större när det är nära betraktaren och successivt allt mindre när det befinner sig längre in mot rummets eller landskapets djup. Detta och andra förhållanden utnyttjas i bildkonsten för att skapa illusion men också för andra konstnärliga

(80 av 585 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Sven Sandström

Litteraturanvisning

W. Abbott, The Theory and Practice of Perspective ( 1950).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, perspektiv. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/perspektiv