Pluto, symbol ♇, småplanet nr 134 340, himlakropp i planetsystemets yttre delar

(11 av 56 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Upptäckt och utforskningshistorik

Pluto upptäcktes 1930 av den amerikanske astronomen Clyde Tombaugh vid Lowellobservatoriet i Arizona efter en lång tids sökande efter en stor planet utanför Neptunus. Sökningarna grundades på (inkorrekta) iakttagelser av störningar på de yttre planeternas banor vilka väckt misstankar om en tung, störande planet (se Planet X). Under

(48 av 339 ord)

Månar

Efter att man 1978 upptäckt Plutos förhållandevis stora måne Charon kunde systemets massa bestämmas till endast 0,0023 jordmassor (20 procent av månens massa). Massförhållandet mellan Pluto och Charon är endast cirka 11 och systemet betraktades därför länge som en dubbelplanet.

image/jpeg

Pluto. Plutos största naturliga satellit Charon (till

(48 av 340 ord)

Sammansättning och atmosfär

Både Pluto och Charon har bunden rotation, vilket innebär att de ständigt vänder samma sida mot varandra. Ljusväxlingarna hos Pluto med 6,39 dygns period avspeglar reflektivitetsvariationer över dess yta. Flera år långa förmörkelseintervall, då de två kropparnas banplan skär jordbanan, förutsades 1978 av den svenske astronomen Leif Andersson (1943–79) och observerades 1985–90. Detta ledde

(54 av 384 ord)

Bana och dynamik

Plutos bana kring solen skiljer sig från de åtta planeternas genom sin stora excentricitet (0,25) och starka lutning mot ekliptikans plan (17°). På grund av den stora excentriciteten befann

(29 av 207 ord)

Utforskning med rymdsonder

Den amerikanska rymdsonden New Horizons studerade Pluto och dess månar på nära håll kring 14 juli 2015. Passagen genom systemet ägde rum under endast två dygn, vilket kraftigt begränsade de observationer som var möjliga att utföra. Till exempel var Plutos södra polarregion då

(43 av 304 ord)

Etymologi

Pluto namngavs efter den antika mytologins dödsgud Pluto(n) (Hades), bror till

(11 av 23 ord)

Medverkande

  • Hans Helander
  • Hans Rickman
  • Johan Warell
  • Per Magnusson
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Pluto. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/pluto