Pär Lagerkvist

Lagerkvist, Pär, född 23 maj 1891, död 11 juli 1974, författare, ledamot av Svenska Akademien från 1940, fil. hedersdoktor 1941, Nobelpristagare i litteratur 1951. Lagerkvist föddes i Växjö, där fadern var bangårdsförman. Familjen hade sina rötter i den kringliggande landsbygden, som Lagerkvist livet ut betraktade som sin hembygd. I röst, tal, åtbörder och många värderingar bevarade han drag av småländsk lantman; någon borgerlig livsstil antog han aldrig. Den fromhet som Lagerkvist var omgiven av som barn var djupt biblisk, gammalkyrklig

(80 av 710 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
Testa NE.se gratis eller Logga in

Information om artikeln

Medverkande

  • Staffan Björck

Litteraturanvisning

Pär Lagerkvist-samfundets skriftserie ( 1992–);
B. Brodow, Ett författarskap speglat i språket: Struktur och stil i Pär Lagerkvists prosa ( 2003);
Olof Eriksson, Stil och översättning: Pär Lagerkvists prosastil ur franskt översättningsperspektiv ( 2002);
K. Fabreus, Sagan, myten och modernismen i Pär Lagerkvists tidigaste prosa och Onda sagor ( 2002);
H.O. Granlid, Det medvetna barnet: Stil och innebörd i Pär Lagerkvists Gäst hos verkligheten ( 1961);
K. Henmark, Främlingen Lagerkvist ( 1966);
L. Holmberg, Brinn du eviga längtan: Pär Lagerkvists livslånga brottning med Gud och livets mening ( 2008);
E. Hörnström, Pär Lagerkvist: Från den röda tiden till Det eviga leendet ( 1946);
Willy Jönsson, Som är från evighet: Om trygghetsgrunder och oroshärdar i Pär Lagerkvists liv och diktning ( 1991);
U.-L. Karahka, Jaget och ismerna: Studier i Pär Lagerkvists estetiska teori och lyriska praktik till och med 1916 ( 1978);
B. Lagerkvist, Vem spelar i natten: Den unge Pär Lagerkvist ( 2001);
U. Lagerkvist, Den bortvändes ansikte ( 1991);
S. Linnér, Pär Lagerkvists livstro ( 1961);
J. Mjöberg, Livsproblemet hos Lagerkvist ( 1951);
J. Mjöberg, Ångest var hans arvedel: Om Pär Lagerkvist som lyriker ( 1999);
H. Möller, Pär Lagerkvist: Från författarsaga till Nobelpris ( 2009);
H. Möller, Pär Lagerkvist: Ögonblickets diktare och marknaden ( 2012);
I. Schöier, Som i Aftonland: Studier kring temata, motiv och metod i Pär Lagerkvists sista diktsamling ( 1981);
I. Schöier, Pär Lagerkvist: En biografi ( 1987);
R. Schönström, Dikten som besvärjelse ( 1987);
G. Tideström (utgivare), Synpunkter på Pär Lagerkvist ( 1966).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Pär Lagerkvist. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/pär-lagerkvist