ränta (medellågtyska rente, av medeltidslatin *reʹndo ’återge’, ’återställa’, ytterst en sammanställning av latin reʹddo ’återlämna’ och preʹndo, preheʹndo ’gripa’, ’ta’, ’fatta’), avkastning på kapital eller, sett från låntagarens synpunkt, priset på kredit. Om ett penningbelopp lånas ut

(37 av 261 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Historik

Kredit mot ränta nämns tidigast i sumeriska dokument från omkring 3000 f.Kr., och förekom alltså långt före myntväsendet. Hammurabis babyloniska lagar (1700-talet f.Kr.) angav högsta tillåtna ränta till 331/3 % om

(31 av 230 ord)

Medverkande

  • Johan Söderberg
  • Magnus Henrekson
Källangivelse
Nationalencyklopedin, ränta. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ränta