rustning, skyddsvapen, som består av hjälm och olika kroppsskydd för bål och lemmar.

Råa djurhudar har troligen utgjort den första typen av skyddsbeklädnad. Därefter användes den garvade djurhuden, läder, samt metaller, i första hand koppar och brons. I Dendra, nära Mykene i Grekland, har världens äldsta kompletta rustningsfynd, från ca 1400 f.Kr., gjorts, se harnesk.

I det klassiska Grekland nyttjades bl.a. harnesk formade efter överkroppen, s.k. muskelharnesk, samt benskydd. I Rom förekom även ringbrynja samt fjäll- och lamellharnesk. I det keltiska området och i

(80 av 565 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
  • Författare:
  • Fred Sandstedt
Källangivelse
Nationalencyklopedin, rustning. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/rustning