Ryska federationen, Ryssland, stat i norra Europa och Asien; 17 miljoner km2, 146,8 miljoner invånare

(15 av 113 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Inledning

Ryska federationen består i väster huvudsakligen av en enorm låglandsregion som sträcker sig från Östersjön till floden Jenisej. Regionen indelas i Östeuropeiska slätten väster om

(25 av 178 ord)

Administrativ indelning

Federationen består av sammanlagt 83 enheter med olika status. Krim och

(11 av 40 ord)

Natur

(1 av 1 ord)

Terrängformer och berggrund

Ryska federationens enorma geografiska utbredning gör landskapet synnerligen varierat. Slätter har sin största utbredning i de nordliga delarna, väster om Jenisej, medan berglandskap, platåer och större kullområden mest förekommer i söder och öster inom den asiatiska delen.

image/jpeg

Ryska federationen. Belajafloden i södra Ural (Basjkirien) flyter genom ett skogklätt karstlandskap. I området finns de så kallade Kapogrottorna med 16 000 år gamla grottmålningar. 

De mer än 2 500 km långa Uralbergen med högsta toppen Narodnaja (1 894 meter över havet) delar låglandsområdet i

(81 av 621 ord)

Klimat

Större delen av Ryska federationen har ett kalltempererat fuktigt klimat med stark kontinental prägel. Uralbergen utgör inte någon gränslinje i klimatiskt avseende.

Utmed Norra ishavet finns ett

(27 av 192 ord)

Växtliv

Ryska federationens enorma landområde har en rik och varierad flora. Hur många arter som förekommer är svårt att uppskatta, men i det forna Sovjetunionen beräknades antalet högre växtarter vara ca 40 000. Enbart det bergiga Kaukasus hyser omkring 6 000 arter, varav

(40 av 281 ord)

Djurliv

På tundran häckar många arter vadare, änder och gäss, bl.a. rödhalsad gås, fjällgås och prutgås. I öster häckar också rosenmås och den utrotningshotade snötranan. Lämlar – fjällämmel på Kolahalvön, österut arktisk halsbandslämmel (Dicrostoʹnyx torquaʹtus) och sibirisk lämmel (Leʹmmus sibiʹricus) – är viktig

(42 av 296 ord)

Naturskydd

Ryska federationen har i förhållande till sin yta relativt få naturreservat

(11 av 52 ord)

Befolkning

Ryska federationen har en befolkningstäthet av 9 invånare per km2, men befolkningen är ojämnt fördelad; de norra två tredjedelarna

(18 av 134 ord)

Språk

Även om Ryska federationen är betydligt mindre språkligt oenhetlig än Sovjetunionen var och majoriteten av befolkningen har ryska som modersmål finns ett betydande antal språkliga minoriteter, av vilka många har egna autonoma republiker eller

(34 av 237 ord)

Religion

Om förkristen religion i Ryssland, se slaver (Religion) och finsk-ugriska religioner.

Ryska ortodoxa kyrkan har dominerat sedan medeltiden. Från denna skilde sig på 1600-talet de gammaltroende, som bildade särskilda samfund. På grund av rikets expansion kom vissa romersk-katolskt dominerade områden att införlivas. Bland katolikerna fanns en stor grupp av bysantinsk rit (jämför Ukrainska katolska kyrkan). De sibiriska folken med sina olika inhemska religioner övergick i stor utsträckning till den ortodoxa

(70 av 494 ord)

Utbildning

Fram till Sovjetunionens upplösning var utbildningssystemet starkt centraliserat. Den skollag som antogs av parlamentet 1992 har medfört att Ryska federationens delstater blivit praktiskt taget suveräna vad gäller mål och innehåll i skolans undervisning. I stället för

(36 av 256 ord)

Sociala förhållanden

(1 av 1 ord)

Arbetsmarknad och ekonomi

Informell ekonomi i Ryska federationen är en relativt omfattande sfär som inkluderar korruption, utebliven skattebetalning och arbete utan arbetsavtal. De som arbetar

(22 av 156 ord)

Välfärd och fattigdom

På sovjettiden bekostades forskning och utbildning, hälso- och sjukvård, pensioner, barnbidrag etc. via statsbudgeten och av de statliga företagen. Under perestrojka och glasnost upplöstes emellertid

(25 av 175 ord)

Jämställdhet

Kvinnor har ofta lägre lön än män i Ryska federationen. 2014 var löneskillnaderna mellan könen 23 procent. Män

(18 av 127 ord)

Sjukvård och hälsa

Spädbarnsdödligheten var 2017 6 per 1 000, vilket är en radikal minskning jämfört med 2000 då motsvarande siffra var 15

(20 av 141 ord)

Mynt

Myntväsendet i Ryska federationen skiljer sig från andra länders. Man hade länge endast småmynten denga och dess dubbla värde kopek i

(21 av 148 ord)

Näringsliv

Ryska federationens ekonomi präglas av sovjetperiodens prioriteringar och styrformer. Femårsplanerna, som hade sin grund i en ambition att öka kontrollen över landets resurser, fann sin form under 1930-talet och kom trots upprepade reformförsök under 1950–70-talen i allt väsentligt att bestå fram till Sovjetunionens sammanbrott 1991.

Strukturellt ledde centralplaneringen till en prioritering av producentvarutillverkande industri. Betoningen låg särskilt på energi- och mineralutvinning, metallurgi samt tung verkstadsindustri. Skälet står att finna i dessa branschers förment överlägsna

(74 av 527 ord)

Jordbruk

Det ryska jordbruket har under lång tid uppvisat dålig avkastning. De främsta jordbruksområdena återfinns i den södra delen av europeiska Ryska federationen.

image/jpeg

Ryska federationen. Majsskörd utanför staden Krasnodar i den bördiga Kubanregionen, sydvästra Ryska federationen.

Goda jordar, men med kort vegetationssäsong och begränsad nederbörd, finns även i sydvästra Sibirien. Förutsättningarna för boskapsskötsel är förhållandevis goda,

(57 av 401 ord)

Skogsbruk

I kraft av sina väldiga tillgångar på skog har Ryska federationen länge varit en

(14 av 93 ord)

Fiske

Kustfiskets omfattning hämmas av det begränsade tillträdet till tempererade hav. Icke desto mindre är fisket och fiskförädlingsindustrin lokalt av stor betydelse. Det gäller

(23 av 164 ord)

Mineral

Få länder kan uppvisa så omfattande och mångahanda tillgångar av metaller och mineral som Ryska federationen. Även efter upplösningen av Sovjetunionen är Ryska federationen till övervägande del självförsörjande i detta avseende. Undantag

(32 av 223 ord)

Energi

Ryska federationen är välförsett med energiråvaror. Trots att landets industri är en stor och ofta ineffektiv användare av energi finns ett betydande utrymme för export, särskilt av olja och gas. Sedan åren kring 1900 är landet en av världens ledande

(40 av 282 ord)

Industri

Under sovjetperioden var tillverkningsindustrin, och då särskilt den tunga verkstadsindustrin, prioriterad. Järn- och stålindustrin kom särskilt att gynnas. Av de drygt sextio företag inom denna bransch som stod för Sovjetunionens försörjning av järn- och stålprodukter återfinns i dag cirka hälften i Ryska federationen. Den geografiska tyngdpunkten har under 1900-talet legat i Ural och Kuzbass, men på grund av

(58 av 413 ord)

Utrikeshandel

I den sovjetiska ekonomin var utrikeshandeln av underordnad betydelse. Handeln organiserades genom ett utrikeshandelsmonopol, och inriktning och omfattning reglerades vanligen genom bilaterala avtal med andra stater. För handeln inom östblocket användes den nominellt överstatliga organisationen SEV (COMECON), inom vars ram

(40 av 284 ord)

Turism och gastronomi

År 1994 besöktes Ryska federationen av 900 000 utländska turister, 2015 var besökstalet uppe i 33,7 miljoner. Cirka 65 procent av dessa kommer från andra forna sovjetstater, men av dem tros en del vara gästarbetare.

De två största turistmålen är Sankt Petersburg, med ståtlig arkitektur och historia som de sista tsarernas huvudstad, samt Moskva, landets ekonomiska och politiska centrum. Av andra historiskt intressanta städer kan nämnas Jaroslavl 250 km nordöst om Moskva, en av de äldsta ryska städerna, Novgorod 150 km

(80 av 617 ord)

Kommunikationer

De stora avstånden samt ibland svåra klimatförhållanden innebär stora problem för transportväsendet i Ryska federationen.

Utbyggnaden av det ryska järnvägsnätet tog fart i och med att linjen Sankt Petersburg–Moskva färdigställdes 1851, och det har sedan fortsatt att expandera, främst genom ökad täthet och ökad kapacitet i de europeiska delarna. Sibirien anslöts till

(52 av 368 ord)

Massmedier

Lättnader i censuren under Sovjetunionens sista år ledde till ett ökat läsarintresse, och upplagorna växte kraftigt för alla större tidningar utom kommunistpartiets Pravda, vars upplaga sjönk från 9,7 miljoner ex. 1989 till 3,2 miljoner ex. 1991. Sistnämnda år mångdubblades dock lösnummerpriserna som en följd av att statens subventioner för tidningspapper avskaffades.

(51 av 363 ord)

Nyhetsbyråer

Två av de dominerande nyhetsbyråerna, Tass och RIA Novosti, ägs av staten. 1991–2013 var RIA Novosti namnet på

(18 av 122 ord)

Internet och mobiltelefoni

Mer än halva befolkningen använder internet regelbundet och många gör det via sina mobiltelefoner. Det finns nästan dubbelt så många aktiva mobiltelefonkonton som invånare i Ryska federationen. Tillgången till internet och mobiltelefoni är dock begränsad utanför städerna. I Moskva, Sankt Petersburg och Jekaterinburg är användningen i gengäld markant högre än riksgenomsnittet.

Främst används internet

(54 av 379 ord)

Radio och TV

Trots att TV:s andel av medieauditoriet minskar sakta men säkert är TV fortfarande störst. Flest tittare har den statsägda kanalen Rossija 1 samt

(23 av 158 ord)

Dagspress och magasin

Störst upplagor bland dagstidningarna har gratistidningarna Iz Ruk v Ruki och Metro, den senare ägd av svenska Kinneviksfären. Bland dem som säljs genom prenumerationer/lösnummer dominerar statliga Rossijskaja Gazeta och privatägda Moskovskij Komsomolets, som dagligen vardera kommer ut i drygt 1 miljon ex. Till de mer inflytelserika dagstidningarna kan också räknas Izvestija med en upplaga på cirka 335 000 ex. (2012) under kontroll av Petersburgsmagnaten Jurij

(64 av 456 ord)

Bok- och förlagsväsen

Den första tryckta ryska volymen, en översättning av Apostlagärningarna, utkom 1564 i Moskva genom Ivan Fjodorov. En handskriftstradition fanns från 1000-talet med Ostromirevangeliet (1056–57) som det äldsta minnesmärket. Främst religiös litteratur för liturgiskt och pedagogiskt bruk kom på pränt; alla texter trycktes från första början med kyrilliskt alfabet. Kyrkan och tsaren insåg

(52 av 371 ord)

Statsskick och politik

(1 av 1 ord)

Statsskick

Ryska federationen är en federal republik. Ryska federationens författning ändrades 12 december 1993 och ersatte då den sovjetiska författningen från 1978. Författningen drar upp tydliga gränser mellan den verkställande makten (presidenten och regeringen), den lagstiftande makten (parlamentet) samt den dömande makten (domstolsväsendet). Ryska federationen har kritiserats för att inte alltid följa denna maktdelning i praktiken.

Författningen från 1993, tillsammans med det politiska systemet i Ryska federationen, ger presidenten omfattande makt. Samtidigt

(71 av 504 ord)

Politik

Efter Sovjetunionens upplösning 1991 har Ryska federationen hållit val till presidentposten samt för hälften av ledamöterna i duman, det ryska underhuset.

Presidenten valdes tidigare för perioder om fyra år, men sedan Vladimir Putin återvände till presidentposten 2012 är mandatperioden sex år (se ovan).

Sedan 1991 har Ryska federationen haft tre olika presidenter. Ryska federationens första president Boris Jeltsin regerade från 1991 till millennieskiftet. Under Jeltsins presidentperiod präglades Ryska federationen av omfattande ekonomiska problem. När Jeltsin avgick var missnöjet med honom

(80 av 910 ord)

Internationella relationer

När Sovjetunionen upplöstes 1991 övertog Ryska federationen flera av de internationella uppdrag och poster som tidigare representerats av Sovjetunionen, däribland Sovjetunionens permanenta plats i FN:s säkerhetsråd.

Ryska federationen är ett av för närvarande elva postsovjetiska

(35 av 248 ord)

Rättsväsen

Det ryska rättsväsendet (lagstiftning, domstolar, polis- och åklagarväsen) har haft en dramatisk historia. Först genom Alexander II:s reformer 1864 fick Ryssland en självständig och professionell juristkår. Bolsjevikernas maktövertagande 1917 innebar att utvecklingen mot rättsstatlighet bröts. I syfte att skapa en ny

(41 av 300 ord)

Mänskliga rättigheter

Ryska federationen präglas fortfarande av den stora omställningen från planekonomi till marknadsekonomi. Med Sovjetunionens fall försvann det statliga sociala skyddsnätet och de ekonomiska klyftorna ökade liksom fattigdomen. Den ryska förvaltningen präglas i dag av omfattande korruption och ineffektivitet och kritiska röster tystas ofta från myndighetshåll.

Under 1990-talet etablerades liberala presslagar som öppnade upp

(53 av 378 ord)

Försvar

Försvaret omfattar 845 000 man varav drygt hälften utgörs av värnpliktiga med en första tjänstgöring om 12 månader. De sedan 2000 utbildade reserverna uppgår till 2,0 miljoner man. Den strategiska utgångspunkten är den politiska och militära hotbilden; enligt officiella handlingar består hoten av situationen i det nära grannskapet samt terrorism och spridning av massförstörelsevapen men inte på hot från främmande stater. President Putin underströk i ett tal i juni 2005 med hänsyn till sista punkten att Ryska federationen måste ha förmåga

(80 av 859 ord)

Litteratur

Kännetecknande för litteraturen i Ryssland har varit dess nära förbundenhet med samhällsutvecklingen. Där den religiösa förkunnelsen varit svag och något politikerskikt egentligen aldrig utvecklats har i stället författarna påtagit sig rollen att staka ut färdriktningen mot framtiden. Författarskapet med dess förening av liv och verk har därmed fått en ytterst speciell betydelse. Emellertid är det först under 1800-talet som rysk ordkonst i dialog med Europa blir en bestående del av världslitteraturen.

Sedan de ryska områdena inlemmats i den östkristna kulturkretsen

(80 av 1308 ord)

Drama och teater

Den ryska dramatiska konsten, som under 1900-talet varit banbrytande inom europeisk teater, började utvecklas sent. Motsvarigheten till det samspel mellan nationell dramatik och ny scenkonst som återfanns i Shakespeares London eller Molières Paris kom i Ryssland först under Tjechovs samarbete med Moskvas Konstnärliga teater kring år 1900 (se Konstnärliga teatern).

Före 1700-talets början förekom skådespel av marknadsgycklare, skomorochi, vilka som arvtagare till hedniska traditioner förföljdes av kyrkan. Denna erbjöd själv vid helger dramatiseringar av bibelhistorien. Som led i Peter I:s och

(80 av 615 ord)

Film

För tiden fram till 1991, se Sovjetunionen (Film). Efter Sovjetunionens upplösning fick den kritiska spelfilmen och dokumentärfilmen ett kortvarigt uppsving. Filmstudiorna blev oberoende, och en mängd privata produktionsbolag uppstod. Studiorna anlitades dock till stor del av utländska lågbudgetproducenter och av unga inhemska filmare. De senare anammade snabbt Hollywoodfilmens genrer och berättande,

(51 av 362 ord)

Konst

Vladimir den stores beslut 988 att låta Kiev följa den bysantinska kristendomen, med ikonen som sin konstform, kom att för all framtid starkt påverka både rysk konst och hela det ryska konstbegreppet. Fram till Peter I:s tid var konst identiskt med religiösa bilder; någon profan konst i egentlig mening fanns inte. Men även efter denna tid blev uppfattningen att konsten återger en högre sanning, förmedlar ett budskap, dominerande.

Tidiga hovcentra som Kiev och Vladimir utvecklade i sin konst, främst fresker

(80 av 675 ord)

Konsthantverk

Genom Peter I började det ryska konsthantverket ca 1700 närma sig det västeuropeiska, i första hand det franska, som förmedlades av inkallade möbelsnickare och andra hantverkare. Dragningen till prakt

(29 av 204 ord)

Arkitektur

En inhemsk arkitektur växte fram med kristnandet av Ryssland. Förebilder från Bysans omsattes från 1000-talet i Kiev, Novgorod och Vladimir–Suzdal till en karakteristisk rysk kyrkoarkitektur med enkla vita volymer och lökkupoler. Samtidigt utvecklades timmerbyggandet till mästerskap i det skogrika landet. Rikt sammansatta volymer med utbyggnader, upptrappande

(46 av 323 ord)

Musik

(1 av 1 ord)

Klassisk musik

Inom ryska ortodoxa kyrkan utvecklades på 1000-talet znamennyj raspev, en bysantinskt påverkad, sakral vokalstil, noterad med tecken och sjungen på kyrkslaviska sedan ca 1400 (den lever kvar än i dag hos de gammaltroende). År 1551 inrättades särskilda skolor för kyrkosång. Till skillnad från den katolska kyrkan accepterade den ryska ingen polyfoni förrän mot slutet av 1500-talet. Eftersom Ryssland var starkt isolationistiskt saknades även de flesta internationella influenser.

Under andra hälften av 1600-talet verkade utländska musiker i begränsad omfattning i Moskva,

(80 av 576 ord)

Folkmusik

Den ryska folkmusiken är mycket sammansatt och bara delvis utforskad. Omgivande turko-tatariska, finsk-ugriska och slaviska folk har påverkat musiken i delvis olika riktningar. Vissa stilelement, spridda över större delen av Ryska federationen, stammar från förkristen tid, andra från tiden för det

(41 av 287 ord)

Populärmusik

Under det tidiga 1900-talet blomstrade avantgardismen inom ryskt kulturliv och även ett decennium efter revolutionen fortlevde en experimentell anda. Vid denna tid verkade kabarésångaren Aleksandr Vertinskij (1889–1957) och den inflytelserike multikonstnären Valentin Parnach (1891–1951) som introducerade jazzen. Den tidiga sovjetiska filmen blev en viktig förmedlare av såväl modern konstmusik som populärmusik. En av dess första stora stjärnor var jazzsångaren och komikern Leonid Utjosov (1885–1982).

Många tidiga sånger hämtade drag ur en nationalromantisk, folkloristisk estetik. En populär sånggenre var så kallad

(80 av 708 ord)

Dans

På medeltiden underhölls befolkningen i Ryssland av kringvandrande skomorochi (gycklare, sångare, dansare), vars luftsprång (cabrioles) har förevigats på fresker i Sofiakatedralen i Kiev. På 1700-talet började överklassen lära sig de utländska sällskapsdanserna, vilka blev obligatoriska för unga män vid hovet. Deras lärare Jean-Baptiste Landé inrättade 1738 i Sankt Petersburg en balettskola, som

(52 av 369 ord)

Folkkultur

Här behandlas etniskt rysk folkkultur. De icke-ryska minoriteterna inom Ryska federationens gränser har egna artiklar.

Det ryska området uppvisar långt ifrån en homogen folklig kultur. Särskilt skillnaden mellan sydligt och nordligt är påfallande. Även om gränsen däremellan – i höjd med Moskva – avsevärt uppluckrats genom koloniseringar och andra befolkningsförflyttningar kan den dock klart iakttas i fråga om t.ex. bostad och dräkt. Bland de faktorer som verkat

(67 av 477 ord)

Mat

För Ryska federationens mattraditioner, se rysk mat.

(7 av 7 ord)

Förhistoria

Från den tidiga delen av paleolitikum är ett fåtal fyndplatser kända i federationens sydligaste del, medan de senare paleolitiska boplatserna (se Sungir) är spridda över större delen av området. Med början i neolitikum kan

(34 av 237 ord)

Historia

För historia före 1991 se Ryssland (Historia) respektive Sovjetunionen (Historia).

(10 av 10 ord)

Efter Sovjetunionens upplösning

När Sovjetunionen upplöstes bildades flera nya stater, där Ryska federationen är det största landet.

Inledningsvis var förhoppningarna stora om en lugn och effektiv övergång till demokrati och mänskliga rättigheter samt en fungerande ekonomi och en pålitlig rättsstat. De här förväntningarna gällde ryska reformförespråkare, de som var positiva till närmare kontakter med väst

(52 av 368 ord)

1990-talets ekonomiska kris

Missnöjet i landet fortsatte att öka, inte bara över de nära kontakterna mellan den politiska och ekonomiska makten, utan också med de ökade klyftorna mellan sociala

(26 av 180 ord)

Ryska stormaktsambitioner

Under 1990-talet pågick diskussioner om vilken roll Ryska federationen skulle spela internationellt. Att landet försökte hävda en roll som internationell stormakt märktes exempelvis genom agerandet under Balkankrigen.

Ryska federationen etablerade en tydlig inställning till ryskspråkiga medborgare i grannländerna samt försökte på olika sätt att fortsätta hålla samman det tidigare sovjetiska territoriet, som hade delats upp i

(56 av 400 ord)

Militära konflikter och utrikespolitik

Den aggressiva hållningen gentemot grannländer som genom sin politik vänt sig bort från Ryska federationen har tilltagit. Under 2008 gick ryska trupper in på georgiskt territorium, formellt till stöd för de separatistiska områdena Sydossetien och Abchazien. De två områdena har erkänts som självständiga från Georgien av Ryska federationen men av få andra stater.

Putins tredje mandatperiod 2012–18

(57 av 404 ord)

Inskränkningar i mänskliga rättigheter

Utvecklingen mot demokrati och en fungerande rättsstat har påverkats negativt när alltmer av landets politiska makt koncentrerats till presidentämbetet och en rad institutioner som står presidenten nära. Många institutioner leds av personer som hade gjort karriär inom Sovjetunionens säkerhetspolis och försvarsmakt.

Politiska motståndares möjligheter att uttrycka

(46 av 328 ord)

Medverkande

  • Anders Fogelklou
  • Anders Jönsson
  • Arne Anderberg
  • Bertel Tingström
  • Britt Tunander
  • Claes Caldenby
  • Göran Andersson
  • Jan von Konow
  • Jan-Öjvind Swahn
  • Jessica Christoffersen
  • Johan Callmer
  • Johanna Broman Åkesson
  • Kristian Gerner
  • Lars Erik Blomqvist
  • Lars Kleberg
  • Lars Åhlander
  • Lulli Svedin
  • Malcolm Dixelius
  • Margareta Attius Sohlman
  • Mi Lennhag
  • Michael Tapper
  • Owe Ronström
  • Per Beskow
  • Per Skans
  • Peter A. Sjögren
  • Sven Behrens
  • Torgny Hinnemo
  • Torsten Husén
  • Torsten Kälvemark
  • Tove Janson Borglund
  • Ulf Abel
  • Ulf Arvidsson
  • Ulf Gärdenfors
  • Yulia Gradskova
  • Örjan Sjöberg
  • Östen Dahl

Litteraturanvisning

Växt- och djurliv:
V.E. Flint m.fl., A Field Guide to Birds of the USSR (1983);
V. Janus̆kis & A. Knystautas, Nature of the Soviet Union: Landscapes, Flora and Fauna (1987);
A. Knystautas, The Natural History of the USSR (engelsk översättning 1987).
Massmedier:
L. McReynolds, The News Under Russia’s Old Regime (1991);
C.A. Ruud, Fighting Words: Imperial Censorship and the Russian Press, 1804–1906 (1982).
Bok- och förlagsväsen:
M. Attius Sohlman, Bokstavens makt över slaviska själar (1994).
Litteratur:
E. Egeberg (utgivare), Sovjetlitteraturen (no., 1994);
C. Moser (utgivare), The Cambridge History of Russian Literature (2:a upplagan 1992);
Nils Åke Nilsson, Rysk litteratur: Från Tjechov till Solsjenitsyn (1973);
V. Terras, A History of Russian Literature (1991).
Drama och teater:
L. Kleberg, Teatern som handling (1980);
K. Rudnitsky, Russian & Soviet Theatre (engelsk översättning 1988);
M. Slonim, Russian Theater: From the Empire to the Soviets (1961).
Konst:
M.V. Alpatov, Ryskt ikonmåleri (svensk översättning 1984);
G. Hamilton, The Art and Architecture of Russia (2:a upplagan 1975);
V. Lazarev, Old Russian Murals and Mosaics (engelsk översättning 1966).
Konsthantverk:
L. Bäcksbacka, St. Petersburgs juvelerare, guld- och silversmeder 1714–1870 (1951);
E. Ivanova (utgivare), Russian Applied Art (engelsk översättning 1976);
M.C. Ross, Russian Porcelains (1968);
A. von Solodkoff, Russische Goldschmiedekunst 17.–19. Jahrhundert (1981).
Arkitektur:
C. Caldenby & A. Wolodarski, Byggande i Sovjetunionen (1973);
T. Talbot Rice, A Concise History of Russian Art (2:a upplagan 1977).
Musik:
F.C. Lemaire, La Musique du XXe siècle en Russie et dans les anciennes Républiques soviétiques (1994);
R.A. Leonard, A History of Russian Music (1956).
Dans:
S. Lifar, A History of Russian Ballet from Its Origins to the Present Day (engelsk översättning 1954);
N. Roslavleva, Era of the Russian Ballet (1966);
E. Souritz, Sovjet Choreographers in the 1920s (engelsk översättning 1990).
Folkkultur:
F.J. Oinas & S. Soudakoff (utgivare), The Study of Russian Folklore (engelsk översättning 1975);
J.M. Sokolov, Russian Folklore (engelsk översättning 1950);
D. Zelenin, Russische (Ostslavische) Volkskunde (1927).
Förhistoria:
P.M. Doluchanov, The Early Slavs (1996);
T. Sulimirisk, Prehistoric Russia (1970).
Historia:
W. Allensworth, The Russian Question: Nationalism, Modernization and Post-Communist Russia (1998);
Per-Arne Bodin, Ryssland: Idéer och identiteter (2000);
Birgitta Furuhagen (utgivare), Ryssland: Ett annat Europa (1995);
Kristian Gerner, Ryssland: En europeisk civilisationshistoria (2011);
S. Hedlund, Hur många Ryssland efter Sovjet? (1993);
Anna Jonsson & Carolina Vendil Pallin (utgivare), Ryssland: Politik, samhälle och ekonomi (2009);
K.-G. Karlsson, Historia som vapen: Historiebruk och Sovjetunionens upplösning 1985–1995 (1999);
T. McDaniel, The Agony of the Russian Idea (1996).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Ryska federationen. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ryska-federationen