Lättnader i censuren under Sovjetunionens sista år ledde till ett ökat läsarintresse, och upplagorna växte kraftigt för alla större tidningar utom kommunistpartiets Pravda, vars upplaga sjönk från 9,7 miljoner ex. 1989 till 3,2 miljoner ex. 1991. Sistnämnda år mångdubblades dock lösnummerpriserna som en följd av att statens subventioner för tidningspapper avskaffades.

(51 av 363 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Nyhetsbyråer

Två av de dominerande nyhetsbyråerna, Tass och RIA Novosti, ägs av staten. 1991–2013 var RIA Novosti namnet på

(18 av 122 ord)

Internet och mobiltelefoni

Mer än halva befolkningen använder internet regelbundet och många gör det via sina mobiltelefoner. Det finns nästan dubbelt så många aktiva mobiltelefonkonton som invånare i Ryska federationen. Tillgången till internet och mobiltelefoni är dock begränsad utanför städerna. I Moskva, Sankt Petersburg och Jekaterinburg är användningen i gengäld markant högre än riksgenomsnittet.

Främst används internet

(54 av 379 ord)

Radio och TV

Trots att TV:s andel av medieauditoriet minskar sakta men säkert är TV fortfarande störst. Flest tittare har den statsägda kanalen Rossija 1 samt

(23 av 158 ord)

Dagspress och magasin

Störst upplagor bland dagstidningarna har gratistidningarna Iz Ruk v Ruki och Metro, den senare ägd av svenska Kinneviksfären. Bland dem som säljs genom prenumerationer/lösnummer dominerar statliga Rossijskaja Gazeta och privatägda Moskovskij Komsomolets, som dagligen vardera kommer ut i drygt 1 miljon ex. Till de mer inflytelserika dagstidningarna kan också räknas Izvestija med en upplaga på cirka 335 000 ex. (2012) under kontroll av Petersburgsmagnaten Jurij

(64 av 456 ord)

Medverkande

  • Malcolm Dixelius
  • Torgny Hinnemo
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Massmedier. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ryska-federationen/massmedier