(1 av 1 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Klassisk musik

Inom ryska ortodoxa kyrkan utvecklades på 1000-talet znamennyj raspev, en bysantinskt påverkad, sakral vokalstil, noterad med tecken och sjungen på kyrkslaviska sedan ca 1400 (den lever kvar än i dag hos de gammaltroende). År 1551 inrättades särskilda skolor för kyrkosång. Till skillnad från den katolska kyrkan accepterade den ryska ingen polyfoni förrän mot slutet av 1500-talet. Eftersom Ryssland var starkt isolationistiskt saknades även de flesta internationella influenser.

Under andra hälften av 1600-talet verkade utländska musiker i begränsad omfattning i Moskva,

(80 av 576 ord)

Folkmusik

Den ryska folkmusiken är mycket sammansatt och bara delvis utforskad. Omgivande turko-tatariska, finsk-ugriska och slaviska folk har påverkat musiken i delvis olika riktningar. Vissa stilelement, spridda över större delen av Ryska federationen, stammar från förkristen tid, andra från tiden för det

(41 av 287 ord)

Populärmusik

Under det tidiga 1900-talet blomstrade avantgardismen inom ryskt kulturliv och även ett decennium efter revolutionen fortlevde en experimentell anda. Vid denna tid verkade kabarésångaren Aleksandr Vertinskij (1889–1957) och den inflytelserike multikonstnären Valentin Parnach (1891–1951) som introducerade jazzen. Den tidiga sovjetiska filmen blev en viktig förmedlare av såväl modern konstmusik som populärmusik. En av dess första stora stjärnor var jazzsångaren och komikern Leonid Utjosov (1885–1982).

Många tidiga sånger hämtade drag ur en nationalromantisk, folkloristisk estetik. En populär sånggenre var så kallad

(80 av 708 ord)

Medverkande

  • Johanna Broman Åkesson
  • Owe Ronström
  • Per Skans
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Musik. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ryska-federationen/musik