Ryska federationens ekonomi präglas av sovjetperiodens prioriteringar och styrformer. Femårsplanerna, som hade sin grund i en ambition att öka kontrollen över landets resurser, fann sin form under 1930-talet och kom trots upprepade reformförsök under 1950–70-talen i allt väsentligt att bestå fram till Sovjetunionens sammanbrott 1991.

Strukturellt ledde centralplaneringen till en prioritering av producentvarutillverkande industri. Betoningen låg särskilt på energi- och mineralutvinning, metallurgi samt tung verkstadsindustri. Skälet står att finna i dessa branschers förment överlägsna

(74 av 527 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Jordbruk

Det ryska jordbruket har under lång tid uppvisat dålig avkastning. De främsta jordbruksområdena återfinns i den södra delen av europeiska Ryska federationen.

image/jpeg

Ryska federationen. Majsskörd utanför staden Krasnodar i den bördiga Kubanregionen, sydvästra Ryska federationen.

Goda jordar, men med kort vegetationssäsong och begränsad nederbörd, finns även i sydvästra Sibirien. Förutsättningarna för boskapsskötsel är förhållandevis goda,

(57 av 401 ord)

Skogsbruk

I kraft av sina väldiga tillgångar på skog har Ryska federationen länge varit en

(14 av 93 ord)

Fiske

Kustfiskets omfattning hämmas av det begränsade tillträdet till tempererade hav. Icke desto mindre är fisket och fiskförädlingsindustrin lokalt av stor betydelse. Det gäller

(23 av 164 ord)

Mineral

Få länder kan uppvisa så omfattande och mångahanda tillgångar av metaller och mineral som Ryska federationen. Även efter upplösningen av Sovjetunionen är Ryska federationen till övervägande del självförsörjande i detta avseende. Undantag

(32 av 223 ord)

Energi

Ryska federationen är välförsett med energiråvaror. Trots att landets industri är en stor och ofta ineffektiv användare av energi finns ett betydande utrymme för export, särskilt av olja och gas. Sedan åren kring 1900 är landet en av världens ledande

(40 av 282 ord)

Industri

Under sovjetperioden var tillverkningsindustrin, och då särskilt den tunga verkstadsindustrin, prioriterad. Järn- och stålindustrin kom särskilt att gynnas. Av de drygt sextio företag inom denna bransch som stod för Sovjetunionens försörjning av järn- och stålprodukter återfinns i dag cirka hälften i Ryska federationen. Den geografiska tyngdpunkten har under 1900-talet legat i Ural och Kuzbass, men på grund av

(58 av 413 ord)

Utrikeshandel

I den sovjetiska ekonomin var utrikeshandeln av underordnad betydelse. Handeln organiserades genom ett utrikeshandelsmonopol, och inriktning och omfattning reglerades vanligen genom bilaterala avtal med andra stater. För handeln inom östblocket användes den nominellt överstatliga organisationen SEV (COMECON), inom vars ram

(40 av 284 ord)

Turism och gastronomi

År 1994 besöktes Ryska federationen av 900 000 utländska turister, 2015 var besökstalet uppe i 33,7 miljoner. Cirka 65 procent av dessa kommer från andra forna sovjetstater, men av dem tros en del vara gästarbetare.

De två största turistmålen är Sankt Petersburg, med ståtlig arkitektur och historia som de sista tsarernas huvudstad, samt Moskva, landets ekonomiska och politiska centrum. Av andra historiskt intressanta städer kan nämnas Jaroslavl 250 km nordöst om Moskva, en av de äldsta ryska städerna, Novgorod 150 km

(80 av 617 ord)

Medverkande

  • Tove Janson Borglund
  • Örjan Sjöberg
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Näringsliv. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ryska-federationen/näringsliv