siluʹr (av latin Siʹlures, en folkstam i nuvarande Wales), tidigare gotlandium, geologisk period,

(13 av 92 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Kontinentaldrift

Under silur intog Laurentia (plattan med Nordamerika och Grönland) ungefär samma läge vid ekvatorn som i ordovicium. Baltica, den platta där

(21 av 149 ord)

Sedimentation

Efter den globala havsytesänkningen i slutet av ordovicium steg havsytan på nytt vid silurs början, och grunda, varma hav kom

(20 av 138 ord)

Liv

Under silur fanns det sannolikt en hel del växtlighet på land, och det finns rester av svampar (främst sporer) och enkla kärlväxter (sporer, kutikula, kärl). Bara från periodens senare del finns det hela kärlväxter bevarade, t.ex. Cooksonia från Wales och Baragwanathia från Australien. De första större djur som anpassat sig till liv i sötvatten och på land uppstod också i silur. Det var tusenfotingar och skorpioner som hade havslevande förfäder.

Havens djur återhämtade sig ganska snabbt från massutdöendet alldeles i

(80 av 609 ord)

Ryggradsdjurens utveckling

Många siluriska fiskar ingår i gruppen pansarrundmunnar, dvs. käklösa former med ett kraftigt yttre benpansar. Hos vissa, som Protopteraspis och

(20 av 142 ord)

Medverkande

  • Anita Löfgren

Litteraturanvisning

P.-G. Andréasson m.fl., Geobiosfären ( 2006);
C. Franzén-Bengtson, ”En gotländsk havsbotten från silurtiden”, i K. Engström (utgivare), Naturen berättar ( 1989);
F.M. Gradstein m.fl., A Geological Time Scale 2004 ( 2004);
L. Jeppsson, ”Ett långt perspektiv – något om geologin vid Ireviken”, Gotländskt arkiv 1989;
M. Lindström m.fl., Sveriges geologi från urtid till nutid ( 2000);
J.G. Ogg m.fl., The Concise Geologic Time Scale ( 2008).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, silur. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/silur