skräckfilm, film som försöker skrämma eller chockera sin publik genom att konfrontera den med något okänt, övernaturligt eller tabubelagt. Vanliga skräckgestalter är monster, spöken och seriemördare. Viktiga inspirationskällor för skräckfilmen är den gotiska romanen (se skräcklitteratur) och populära teaterbearbetningar efter dessa samt den tyska 1920-talsfilmen. Bland de tyska filmerna blev särskilt ”Doktor Caligaris kabinett” (1920) och ”Nosferatu” (1922; efter Bram Stokers ”Dracula”) stilbildande när det gäller scenografi och ljussättning.

Det

(70 av 496 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?
  • Författare:
  • Michael Tapper

Litteraturanvisning

C.J. Clover, Men, Women and Chain Saws ( 1992);
P. Hardy (utgivare), Horror: The Aurum Film Encyclopedia ( 2:a upplagan 1993);
K. Newman (utgivare), The BFI Companion to Horror ( 1996);
K. Newman, Nightmare Movies ( 2:a upplagan 1988).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, skräckfilm. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/skräckfilm