sportbranschen, idrottsbranschen, benämning på kommersiell verksamhet vari inräknas direkta arenaidrotter med

(11 av 53 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Framväxten i Sverige

Den svenska sportbranschen var i böjan av 1950-talet ytterst outvecklad. Intäktssidan begränsades i det närmaste helt till arenaintäkter, vilket innebar att deltagande idrottsmäns ersättningar kunde hållas låga. Undantag fanns, främst i friidrott. Här hade dock

(35 av 247 ord)

Utvecklingen i USA

I Nordamerika såg situationen helt annorlunda ut. Här hade konkurrensen mellan TV-bolagen redan runt 1960 börjat pressa upp ersättningarna för eterutsändningar. Detta var

(23 av 161 ord)

De olympiska spelen

De olympiska spelen, som vid denna tid hölls vart fjärde år, var ett sådant tillfälle. Den amerikanska påverkan märktes här också

(21 av 146 ord)

Utvecklingen i några centrala sporter

Just den alpina skidsporten var en av de tidigast kommersialiserade sporterna med anknytning till OS. Orsaken till detta var naturligtvis 1960- och 70-talens ungdomskultur och massturism. Alpin idrott blev ett tidigt exempel på livsstilsetablering. I Sverige upplevde vi denna sports genombrott på ett ovanligt handfast sätt. Ingemar Stenmarks rekordkarriär, med 86 världscupsegrar

(52 av 366 ord)

Sporten och etermedierna

1970-talets något yrvakna sportkommersialisering följdes av en snabb tillväxt- och stabiliseringsprocess under 1980- och 90-talen. Utmärkande för denna var att den

(21 av 147 ord)

Den globala sportbranschen

För spelarnas del, både i ishockey och i fotboll, har flera tendenser som lett till en rörligare och friare arbetsmarknad haft betydelse. De begynnande tendenserna till öppnare gränser som syntes vid 1960-talets slut har alltså fördjupats. Detta har skapat en sorts ”globaliserad idrottsvärld”. Bland dessa tendenser kan betonas färre regler vad gäller antal utlänningar i allmänhet, genomförandet av en fri europeisk arbetsmarknad och avlägsnandet av regler för rörelser mellan totalitära stater

(71 av 507 ord)

Medverkande

  • Jan Jörnmark
Källangivelse
Nationalencyklopedin, sportbranschen. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sportbranschen