steriliseʹring (av steril), kirurgiskt ingrepp som utförs för att göra en individ steril, det vill säga oförmögen till fortplantning. Ingreppet görs huvudsakligen i födelsekontrollerande syfte.

Kvinnor steriliseras genom att passagen genom äggledarna blockeras, varvid spermier inte kan nå äggcellen och befruktning hindras. Ingreppet

(43 av 301 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Den svenska steriliseringspolitiken

Steriliseringslagarna av 1935 och 1941 föregicks av utredningar som uppvisar olika aspekter på den tidens syn på människovärde och läkaretik. Lagen 1935 reglerade enbart frivillig sterilisering och när sådan kunde tillåtas. Ett viktigt motiv för att inte släppa steriliseringen fri var att den då skulle kunna användas för privat barnbegränsning. Mellan 1935 och 1941 steriliserades under rashygienisk eller ”eugenisk” indikation utvecklingsstörda eller vad som kallades sinnesslöa. Beslut togs av två läkare eller Medicinalstyrelsen efter att samtycke givits av förmyndare eller

(80 av 681 ord)

Medverkande

  • Gunnar Broberg
  • Göran Rybo

Litteraturanvisning

G. Broberg och M. Tydén, Oönskade i folkhemmet (1991);
G. Broberg och N. Roll-Hansen, Eugenics and the Welfare state (1996), Maija Runcis, Steriliseringar i folkhemmet (1998);
M. Zaremba, De rena och de andra (1999) Steriliseringsfrågan i Sverige 1935–1975, SOU 1999:2.
Källangivelse
Nationalencyklopedin, sterilisering. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sterilisering