Före sin död hade Gustav Vasa inrättat ärftliga hertigdömen, avsedda att ge yngre kungasöner en furstlig försörjning och stärka Vasaättens makt. Erik XIV såg hertigdömena som ett hot mot kungamakten och sökte genom Arboga artiklar 1561 begränsa hertigarnas befogenheter. Detta hindrade dock inte hertig Johan från att engagera sig i den baltiska maktkampen och mot Eriks förbud gifta sig med den polska kungadottern Katarina Jagellonica. Följden blev en väpnad uppgörelse och Johans fängslande 1563. Aktionerna genomfördes med högadelns stöd, men

(80 av 608 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Lars-Olof Larsson
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Konstitutionell kamp och utrikespolitisk aktivering. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sverige/historia/konstitutionell-kamp-och-utrikespolitisk-aktivering