Eftersom definitionen på serien är omtvistad råder också olika meningar om när den föddes. Vissa menar att den uppstod som en fullkomligt ny uttrycksform på 1890-talet, andra ser denna form som en vidareutveckling av olika

(35 av 249 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

USA

Genom sin popularitet blev serierna snabbt ett viktigt inslag i den amerikanska dagspressen under namnet ”comic strips”. Söndagstidningarna fick särskilda seriebilagor, och under 1910-talet växte det på vardagarna fram en regelbunden tidningssida med olika serier i strippepisoder.

Under seklets första årtionde hade serieskaparna ganska stor konstnärlig frihet, vilket tog sig uttryck i t.ex. Winsor McCays grafiskt fantasifulla sagoserie ”Lille Nemo i Drömrike” (1905–14, 1924–27). Därefter blev tecknarna i växande grad knutna till agenturer, s.k. syndikat, som sålde serierna vidare till

(80 av 1082 ord)

Sverige

Bildberättelser förekom i Sverige på 1800-talet både i album (t.ex. humoristiska reseskildringar) och i skämttidningar. Den förste som gjorde serier med återkommande figurer var OA (Oskar Andersson) med bl.a. ”Mannen som gör vad som faller honom in” (1902–06). En omfattande produktion av svenska serier kom dock i gång först på 1920-talet i den uppblomstrande veckopressen, där en sävlig svensk humor gav sig till känna i t.ex. Elov Perssons ”Kronblom” (1927–) och Rudolf Peterssons ”91 Karlsson” (1932–).

Veckopressen var länge de

(80 av 670 ord)

Övriga länder

Se speciella avsnitt om tecknade serier i Belgien, Frankrike och Italien. Även Japan har en stark serietradition, se manga.

Argentina

(20 av 140 ord)

Medverkande

  • Göran Ribe
  • Per A.J. Andersson
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Historia. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/tecknad-serie/historia