Tómas Guðmundsson debuterade med den nyromantiskt präglade diktsamlingen Við sundin blá (’Vid de blå sunden’, 1925), och efter sju års tystnad utgav han diktsamlingen Fagra veröld (’Vackra värld’, 1933), en flerstämmig lovsång till kärleken och livet. I fortsättningen tillkom förutom essäböcker och talrika översättningar ytterligare en rad diktsamlingar. Guðmundssons