tornedalingar [to:ʹr-], den finsktalande befolkningen (och de personer som uppfattar sig som etniska tornedalingar) på svenska sidan av Torne älv samt Muonio- och Könkämäälvarna, dvs. i Haparanda, Övertorneå och Pajala kommuner samt i

(33 av 234 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Historia

De svenska myndigheterna, särskilt skolmyndigheterna, eftersträvade länge att försvenska tornedalingarna, vartill även försvarspolitiska skäl bidrog, och från 1880-talet övergick man successivt till undervisning på svenska i folkskolorna, från början av 1920-talet enbart på svenska, då även tidigare tvåspråkiga läroböcker försvann. Först

(41 av 290 ord)

Medverkande

  • Ingvar Svanberg
  • Jan-Öjvind Swahn

Litteraturanvisning

Tornedalens historia 1–3, utgiven av Tornedalskommunernas historiebokskommitté (1991–93);
K. Hyltenstam (utgivare), Sveriges sju inhemska språk (1999);
S. Klockare & E. Wande (utgivare), Finska språket i Tornedalen (1982),
I. Svanberg & I. Söhrman (utgivare), Minoriteter i Europa (2004).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, tornedalingar. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/tornedalingar