Frankrike gick med på självständighet 1956, först för Marocko och sedan för Tunisien. Den 20 mars slöts en överenskommelse med Tunisien, och Bourguiba blev premiärminister. Den 25 juli 1957 blev han president, sedan monarkin avskaffats.

En rad uppgifter trängde på under självständighetens första år. Förvaltning och rättsapparat togs över från fransmännen. Undervisningsväsendet byggdes ut. Kvinnor och män fick samma medborgerliga rättigheter. En ny grundlag antogs. Ekonomin stagnerade dock, och utländskt kapital flydde landet. I början av 1961 utnämnde presidenten fackföreningsledaren

(80 av 700 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Anders Hansson
  • Gert Holmertz
  • Lars Rudebeck
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Det självständiga Tunisien (1956–). http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/tunisien/historia/det-självständiga-tunisien-1956-