TV-serie, TV-dramatik i flera avsnitt. Vanligtvis sorteras TV-serier in i kategorierna miniserier, avslutade följetonger, fortlöpande följetongsserier och episodserier.

Miniserier är kortare följetonger i 2–8 delar med

(26 av 182 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Produktion

Gemensamt för många TV-serier, i synnerhet episodserier och följetongsserier som inte har någon naturlig slutpunkt utan produceras så länge publiken strömmar till, är ett begränsat antal inspelningsmiljöer och en fast ensemble. Detta upplägg tjänar såväl ett ekonomiskt som ett dramaturgiskt syfte – inspelningstekniskt håller det kostnader nere och möjliggör en effektiv massproduktion, samtidigt som det välbekanta persongalleriet och de familjära miljöerna underlättar för både nya och gamla tittare att följa med i handlingen och utan bekymmer se

(77 av 547 ord)

Historia

Flera av de tidiga TV-serierna modellerades på motsvarigheter inom radio- och filmmediet. Långa följetonger av matinétyp, som västernserierna ”The Lone Ranger” (1949–57) och ”Krutrök” (1955–75), var båda ursprungligen radioföljetonger, precis som den stilbildande polisserien ”Dragnet” (1951–59). Dessa omåttligt populära titlar, tillsammans med för mediet originalskapade serier som ”I Love Lucy” (1951–57), bidrog till

(53 av 376 ord)

Nya konsumtionsmönster och distributionsmetoder

Den traditionella synen på konsumtionen av TV-serier har med åren utmanats. Mer effektiv sändningsteknik och en för hushållen utökad tillgång till bredband har gjort att tablåsändning, regelbunden visning av serieavsnitt på fasta tider, i dag är av mindre betydelse för tittaren än tidigare. Möjligheten att spela in program på en till

(51 av 363 ord)

TV-seriernas ökade status

TV-seriens status som konstnärligt medium har höjts väsentligt sedan början av 1990-talet, mycket tack vare amerikanska TV-bolag som HBO och AMC, som framgångsrikt utmärkt sig genom att producera sofistikerad och utmanande

(31 av 218 ord)

Medverkande

  • Martin Degrell

Litteraturanvisning

Jonathan Bignell, An Introduction to Television Studies (2004);
Leif Furhammar, Sex, såpor och svenska krusbär: television i konkurrens (2006);
John Fiske, Television Culture (2010);
Anna Edin & Per Vesterlund (redaktörer), Svensk television: En mediehistoria (2008);
Brett Martin, Difficult Men: Behind the Scenes of a Creative Revolution: From The Sopranos and The Wire to Mad Men and Breaking Bad (2014).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, TV-serie. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/tv-serie