Ulrica Hydman-Vallien, som var utbildad keramiker vid Konstfackskolan, debuterade 1965 med keramiska skulpturer, inspirerade av bl.a. mexikansk folkkonst. Senare framträdde hon mer och mer som tecknare och målare med en personlig, sagoaktig bildvärld, som rymde värme och humor men också ondska och farligheter; hon skildrade blommor, djur och människor i