upplyst despotism
upplyst despotism, benämning som främst avser 1700-talets kungliga maktutövning som på flera håll i Europa ägde rum i enväldiga former men som idémässigt moderniserats i enlighet med upplysningens grundsatser.
Enligt Voltaire skulle monarkerna styra på uppdrag av undersåtarna och för dessa. De upplysta despoterna i Europa – främst Fredrik II av Preussen, Josef II av Österrike, Katarina II av Ryssland, Gustav III av Sverige – ansågs av äldre forskning ha fört samhällsutvecklingen framåt i många avseenden, inte minst i
Litteraturanvisning
Information om artikeln
Källangivelse