Västerbottens län, län i norra Norrland; 54 672 km2, 268 465 invånare (2018). Västerbottens län omfattar hela Västerbotten, södra

(17 av 127 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Befolkning

Västerbottens län är med nära 5 invånare per km2 jämte Norrbottens och Jämtlands län Sveriges glesast befolkade län. Tätheten varierar dock kraftigt, och i kustkommunerna är den betydligt över

(28 av 204 ord)

Näringsliv

Offentliga och privata tjänster, inklusive varuhandel och samfärdsel, är Västerbottens läns från sysselsättningssynpunkt viktigaste näringsgrenar med tillsammans nära 74 % av länets totala sysselsättning, medan industrin, inklusive gruv- och byggnadsindustrin, svarar för drygt 24 % och jord- och skogsbruket för 2 %.

Andelarna varierar dock kraftigt mellan länets kommuner. I t.ex. Umeå och Skellefteå dominerar tjänstenäringarna, medan tillverkningsindustrin har stor betydelse för sysselsättningen i t.ex. Robertsfors. Jordbrukets kärnområden ligger

(66 av 469 ord)

Transporter

Västerbottens län har i förhållande till sin stora areal ett tämligen väl utbyggt vägnät. Europaväg 4 går längs kusten,

(18 av 126 ord)

Dialekter

Många av de språkdrag som finns i dialekterna i Västerbottens län delas med övriga norrländska mål, t.ex. vokalbalans av östnorsk–norrländsk typ; se norrländska mål. Åtskilliga drag delas antingen med de sydligare ångermanländska dialekterna eller med dialekterna i Norrbottens kustland. Att uppleta något markant språkdrag som finns i hela Västerbotten och som samtidigt saknas i de angränsande dialekterna är därför knappast möjligt. Men det finns språkdrag i

(66 av 465 ord)

Ortnamn

De äldsta ortnamnen efter västerbottenskusten utgörs av de gamla älvnamnen. Namnet Umeå, ett äldre Uma, t.ex. brukar sammanställas med det nordiska verbet uma ’gny’, ’tjuta’, varvid älvnamnet skulle kunna översättas ’den dundrande och tjutande älven’. Namnet Skellefteå är också ett gammalt älvnamn, men någon allmänt omfattad tolkning av namnet har ännu inte framlagts. Möjligen är det samiskt.

Västerbottenskusten karakteriseras av

(60 av 425 ord)

Medverkande

  • Jan von Konow
  • Lars-Erik Edlund
  • Ulf Erlandsson

Litteraturanvisning

Dialekter:
K.-H. Dahlstedt, Det svenska Vilhelminamålet 1–2 (1950–62);
Ulrik Eriksson,Åselesvenska 1–2 (1971–73);
Seth Larsson,Substantivböjningen i Västerbottens folkmål: Jämte en exkurs till ljudläran (1929);
M. Thelander, Språkliga variationsmodeller tillämpade på nutida burträsktal 1–2 (1979).
Ortnamn:
L.-E. Edlund, ”Några perspektiv på ortnamn och kulturområden i övre Norrlands kustland”, Saga och sed 1989;
S. Fries, ”Ortnamn”, Västerbotten (1991);
G. Holm, ”Nordiskt och lapskt i Lapplands ortnamn”,NORNA-rapporter 17 1980;
G. Widmark, ”Bottniska vattendragsnamn”, Västerbotten (1967).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Västerbottens län. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/västerbottens-län