vävning, förfarande för tillverkning av tyg, mattor m.m. genom att i ett eller flera system av parallella trådar, varp, periodiskt sära trådarna enligt ett visst system

(26 av 180 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Industriell vävning

Industriell vävning sker enligt samma huvudprinciper som handvävning. Moderna skyttellösa industrivävstolars (vävmaskiners) uppbyggnad liknar i princip handvävstolarnas, samtidigt som de konstruktions-, produktions- och mönstringsmässigt utvecklats mycket kraftigt. I industrin används ett stort antal vävmaskintyper, från små, smala bandvävstolar till flera meter breda vävmaskiner för maskinfilt. Det finns också såväl mönstringsmässigt enkla vävmaskiner för lakansväv som flexibla, elektroniskt styrda jacquardvävmaskiner för mönstervävning.

Vävningen föregås av varpning, varvid ett stort antal varptrådar lindas upp parallellt på en bom, varpbommen. Ibland följer varpklistring

(80 av 627 ord)

Tidig industriell vävning

År 1785 patenterade den brittiske prästen Edmund Cartwright den första användbara mekaniska vävstolen, som han

(15 av 101 ord)

Historik

(1 av 1 ord)

Vävning före medeltiden

Var och när vävtekniken först användes är oklart. De äldsta exempel som hittills är kända dateras till ca 7000 f.Kr. och härrör från Jarmo i nordöstra Irak. Det rör

(29 av 201 ord)

Från medeltiden till industrialismen

Medeltiden innebar för Europa ökad tyghandel och ett livligare utbyte av vävkunskap. Det oliksidiga, treskaftade ylletyget, använt i t.ex. Bockstensmannens dräkt från 1300-talet, blev vanligt liksom vävstolen med trampor. Tillverkningen av ylletyg, kläde, var i

(35 av 248 ord)

Nyare tid

Tiden kring sekelskiftet 1900 innebar en pånyttfödelse för såväl det konsthantverkliga vävandet som för textilkonsten i stort, främst tack vare William Morris, som i reaktion mot industrins massframställning hävdade

(29 av 203 ord)

Hemslöjd

Före industrialismens genombrott förekom vävning i hemmen, dels för eget bruk, dels till avsalu, både i städerna och på landsbygden i Sverige. Somliga vävare hade specialiserat sig på täcken i dubbelväv eller duktyg i dräll

(35 av 243 ord)

Medverkande

  • Eva Åslund
  • Gertrud Grenander Nyberg
  • Margareta Nockert
  • Nils-Bertil Furvik

Litteraturanvisning

A.-M. Nylén, Hemslöjd ( 4:e upplagan 1995);
E. Stavenow-Hidemark ( utgivare), 1700-talstextil: Anders Berchs samling i Nordiska museet ( 1990).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, vävning. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/vävning