Violeta Parra spred chilensk folkmusik och egna kompositioner i Latinamerika och Europa (främst Paris). Hennes egna sånger, som blivit kända även i Sverige, t.ex. ”Gracias a la vida” (”Jag vill tacka livet”), handlar om kärlek och sociala orättvisor och betydde mycket för den chilenska sångrörelsen i slutet av 1960-talet.