Det vitryska territoriet beboddes på 800-talet av två stammar av delvis blandat baltisk-slaviskt ursprung. Dessa inlemmades i det kievrusiska riket, Kievrus. En viktig stödjepunkt för detta var redan på 800-talet Polotsk. Vid Kievrus sönderfall i olika delfurstendömen var på vitryskt område Smolensk och Polotsk–Vitsebsk viktigast. De infogades under 1300-talet som tämligen självständiga delar i det expanderande storfurstendömet Litauen, vilket 1386 gick samman med Polen i personalunion.

Vitryssarna, som kristnats från Bysans på

(72 av 508 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Det självständiga Vitryssland

Det självständiga Vitrysslands förste ledare blev Stanislau Sjusjkevitj (född 1934), som tillsammans med Rysslands och Ukrainas ledare Boris Jeltsin och Leonid Kravtjuk i december 1991 undertecknade det dokument som ledde till Sovjetunionens upplösning (det så kallade Belavezjaavtalet, efter den vitryska ort där ledarna möttes). Vitryssland hade redan förklarat sig självständigt i augusti 1991, men det dröjde till mars 1994 innan en ny postsovjetisk författning antogs. Enligt sovjetisk tradition blev Stanislav Sjusjkevitj i egenskap av parlamentets talman det nya Vitrysslands första

(80 av 688 ord)

Medverkande

  • Klas-Göran Karlsson
  • Martin Kragh
  • Torgny Hinnemo
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Historia. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/vitryssland/historia