Redan 1850 bildades i Leipzig den första arbetargymnastföreningen, och 1874 grundades Schweizerische Arbeiter-Turn und Sportverband (SATUS). Som en följd av de mot socialdemokratin riktade s.k. socialistlagarna (1878–90) och genom att arbetare uteslöts ur det tyska gymnastikförbundet växte i Tyskland antalet fristående arbetaridrottsföreningar och en rad specialförbund bildades. År 1912 skapades en centralorganisation för den tyska arbetaridrotten, Zentralkommission für Arbeitersport und für Körperpflege (ZK), och 1930 omfattade denna 11 specialförbund med 17 000 föreningar och 1,3 miljoner medlemmar, varav 250 000 kvinnliga.

(81 av 560 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Rolf Pålbrant
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Historia. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/arbetaridrott/historia