arkeomagnetisk lokalisering
arkeomagneʹtisk lokalisering, metod använd inom arkeologin för att lokalisera konstruktioner under markytan.
Metoden baseras på att ytjord och speciellt kulturjord har högre magnetisk susceptibilitet än steril mark. Djupa jordlager ger därför högre magnetisk fältstyrka. I lämpliga jordmaterial har bl.a. keramikugnar, härdar, murar, gravkammare, igenfyllda gropar och diken kunnat lokaliseras.
Källangivelse