Jorden saknade med all sannolikhet atmosfär under hundratals miljoner år efter sin tillkomst för ca 4 600 miljoner år sedan. Gaser från jordens inre, framför allt koldioxid, metan, ammoniak och vattenånga, sipprade långsamt upp mot jordytan, men sönderdelades effektivt av den inkommande solstrålningen som obehindrad nådde ned till jordytan. Därvid bildades framför allt väte, kväve och syre. Vätgasen kunde försvinna ut i rymden på grund

(65 av 455 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Bert Bolin
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Utvecklingshistoria. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/atmosfären/utvecklingshistoria