atonalitet (av atonal ’icke-tonal’, av grekiska nekande a och toʹnos ’ton’), en musikalisk stilbeteckning. Atonalitet föreligger då grund- och centraltoner helt skjutits i bakgrunden till förmån för andra organiserande faktorer.

Ordet atonal användes ursprungligen i nedsättande bemärkelse om Arnold Schönbergs musik för att beteckna den som sammanhangslös. Trots kritik mot termen kom atonalitet tidigt att stå som rubrik

(58 av 412 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Tore Eriksson

Litteraturanvisning

A. Forte, The Structure of Atonal Music ( 1973);
E. Lendvai, The Workshop of Bartók and Kodály ( 1983).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, atonalitet. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/atonalitet