bann, bannlysning (motsvarar grekiska och latin anaʹthema), uteslutning ur (religiös) gemenskap av dem som grovt förbrutit sig mot samfundets avgörande värden och normer. Uteslutning ur stammens eller folkets gemenskap har förekommit inom de flesta äldre kulturer. Den praktiserades i det gamla

(41 av 290 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Bannlysning i Sverige

Den katolska kyrkans bestämmelser om bannlysning inflöt i viss utsträckning i de medeltida svenska landskapslagarna. Vår kännedom om tillämpningen i praxis av bannlysningsinstitutet är emellertid bristfällig. Detta gäller av naturliga skäl i främsta rummet det lilla bannet men i viss utsträckning även det stora bannet. Några

(46 av 325 ord)

Medverkande

  • Göran Inger
  • Per Beskow

Litteraturanvisning

K. Anker, Bann und Interdikt im 14. und 15. Jahrhundert ( 1919);
H. von Campenhausen, Kirchliches Amt und geistliche Vollmacht in den ersten drei Jahrhunderten (2:a upplagan 1963);
G. Forkman, The Limits of the Religious Community ( 1972).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, bann. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bann