Belarus
Belarus [svenskt uttal bɛlarʉ:ʹs], Vitryssland, stat i östra Europa; 207 600 km2, 9,2 miljoner invånare (2023). Belarus gränsar
(18 av 108 ord)Inledning
Belarus utgör en del av Östeuropeiska låglandet och är i stort sett flackt. Den vidsträckta centrala slätten är väldränerad och har bördig jordmån. Längre
(24 av 165 ord)Natur
Terrängformer och berggrund
Belarusisk berggrund tillhör den ryska plattformen, där urberget täcks av ostörda lager av sedimentära bergarter avsatta under devon, krita och tertiär. Belarus utgör en del av Östeuropeiska låglandet och är i stort sett flackt. Ungefär hälften
(36 av 241 ord)Klimat
Belarus har i likhet med hela det östeuropeiska låglandet ett kalltempererat fuktigt klimat. Närheten till
(15 av 102 ord)Växtliv
Belarus ligger söder om tajgabältet och ingår i den mellaneuropeiska lövskogsregionen. I
(12 av 59 ord)Djurliv
I nationalparken Belavezjskaja Pusjtja finns en god stam av visent. Här,
(11 av 68 ord)Naturskydd
Belarus har fyra nationalparker, Braslavskije Ozera, Belavezjskaja Pusjtja, vilken hänger samman med
(12 av 34 ord)Befolkning
Belarus har en befolkningstäthet av 56 invånare per km2. Högst är tätheten på den centrala
(15 av 102 ord)Språk
Officiella språk är belarusiska och ryska. Andra språk är bland annat
(11 av 14 ord)Religion
Läget på gränsen mellan Europas ortodoxa och katolska delar har präglat
(11 av 72 ord)Utbildning
Fram till självständigheten 1991 var ryska huvudspråk i skolorna. I strävan att stärka en nationell belarusisk kultur har myndigheterna sedan dess
(21 av 143 ord)Sociala förhållanden
Efter självständigheten är klyftan mellan myndigheternas strävan att förbättra levnadsvillkoren och vad som är möjligt att uppnå alltjämt stor. Privatiseringen har gått långsamt; motståndet beror bl.a. på att myndigheterna vill dämpa de negativa
(33 av 231 ord)Näringsliv och ekonomi
Det belarusiska näringslivet var en av hörnstenarna i den sovjetiska ekonomin, och tydliga spår av sovjetperiodens centralplanering ger sig fortfarande till känna. Under sovjetperioden var Belarus produktions- och inkomstnivåer per capita högre än det allunionella genomsnittet. Nominellt delades kontrollen
(39 av 277 ord)Jordbruk
Liksom i de flesta tidigare centralplanerade ekonomier spelar den primära sektorn en större roll i den belarusiska ekonomin än vad som är brukligt i industrialiserade länder. Jordbruket, som ännu 1993 var
(31 av 218 ord)Skogsbruk
Skogen är en av Belarus största naturtillgångar. Omkring 34 procent av
(11 av 76 ord)Råvarutillgångar
Belarus är fattigt på utvinningsbara råvaror. Det gäller även fossila bränslen, där landet till övervägande del är beroende av import. Små
(21 av 144 ord)Energiförsörjning
Belarus är ett viktigt transitland för olja och gas från Ryssland till Västeuropa och har även en betydande oljeraffineringsindustri. Cirka 90 procent av landets energibehov täcks genom import av olja och gas, främst från Ryssland.
(35 av 244 ord)Industri
Under sovjetperioden medförde den relativt höga industrialiseringsgraden, kombinerad med avsaknaden av viktiga råvarukällor, att Belarus var mycket beroende av övriga republiker inom Sovjetunionen. Merparten av industrin, bland annat viktiga branscher som maskintillverkning och elektronik, kontrollerades dessutom av
(37 av 253 ord)Utrikeshandel
Landets utrikeshandel sker till övervägande delen med Ryssland, Ukraina, EU-länder och Kina.
(12 av 46 ord)Turism
Effekterna i landets sydöstra del från Tjernobylolyckan samt anklagelser om övergrepp mot de mänskliga rättigheterna har inneburit att turismen sedan mitten av 1980-talet minskat. Ändå är det
(27 av 186 ord)Transporter
Den fysiska infrastrukturen i Belarus hör till de bästa inom det forna Sovjetunionen. Totalt finns
(15 av 99 ord)Massmedier
De första tidningarna på belarusiska, Polesskij listok och Nasja chata, utkom underjordiskt 1872–76, inspirerade av den ryska narodnikrörelsen. Dziannitsa grundades i Petrograd 1918 och var efter frigörelsen
(27 av 192 ord)Statsskick och politik
Belarus förklarade sig självständigt 25 augusti 1991. Fram till 1994 styrdes landet av det parlament, Högsta sovjet, som valts 1990 medan Belarus ännu var en del av Sovjetunionen. Aljaksandr Lukasjenka skapade sig då på kort tid en profil genom att leda en antikorruptionskommission i parlamentet och anklaga ett 70-tal framstående personer, bland andra den förste statschefen, Högsta Sovjets ordförande Stanislav Sjusjkevitj (född 1934); denne har senare rentvåtts från
(68 av 470 ord)Internationella relationer
Lukasjenkas maktinnehav har också präglats av en starkt prorysk politik. Belarus var tillsammans med Ryssland och Ukraina initiativtagare till OSS (Oberoende staters samvälde), som grundades vid ett möte i Belarus i december 1991. I maj 1995 fick Lukasjenka stöd i en folkomröstning för närmare band med
(46 av 299 ord)Namnfrågan
En av flera förklaringar till namnet Belarus är att förleden precis som ordet ”balt” går tillbaka på det östslaviska ordet för kärr eller sumpmark, baloto. Denna förklaring visar på landets långvariga
(31 av 212 ord)Belarus och Ukrainakriget
Den storm av protester som följde på det manipulerade presidentvalet 2020 ledde till att den belarusiska regimens band till Ryssland återigen stärktes, då den hårt ansatte Lukasjenka sökte stöd hos sin presidentkollega i Moskva. Vid ett flertal möten mellan Vladimir Putin och Aljaksandr Lukasjenka på rysk mark befästes de goda relationerna i form av såväl politiskt som ekonomiskt och militärt stöd till Belarus.
(63 av 443 ord)Rättsväsen
Efter Sovjetunionens sönderfall fick Belarus möjlighet att självständigt utforma sin rätt och sitt domstolsväsen. Radikala reformer, avsedda att
(18 av 121 ord)Mänskliga rättigheter
Belarus är den forna sovjetrepublik som har behållit de närmaste banden till Ryssland. President Aljaksandr Lukasjenkas politik har kommit att isolera landet från Västeuropa på flera plan och regimen anses vara den mest repressiva i Europa i modern tid. Förbindelserna med
(41 av 284 ord)Försvar
Försvaret bygger på allmän värnplikt med en första tjänstgöring om 9–12 månader och uppgår (2007) efter omfattande reduktioner
(18 av 122 ord)Litteratur
Litteraturen på belarusiskt område utvecklades ur den gemensamma östslaviska ordkonsten i Kievstaten. I storfurstendömet Litauen blev sedermera belarusiska statsspråk: lagar, krönikor och diplomatiska handlingar avfattades därför på en tidig form av belarusiska. Georgij Frantisjek Skaryna (född ca 1490, död 1541
(40 av 282 ord)Film
I början av 1920-talet startades en belarusisk studio för filmproduktion baserad
(11 av 78 ord)Musik
Folkmusiken i Belarus är besläktad med rysk, ukrainsk och litauisk folkmusik och är huvudsakligen diatonisk, byggd på dur- och mollskalor. Ett äldre skikt, knutet till rituella sammanhang, har formelartade melodier och litet omfång. Nyare melodier har större omfång och lyriska texter.
Vanliga instrument är tsymbaly (hackbräde), dragspel, fiol, flöjter och buben (trumma), ofta spelade tillsammans i ensemble, troista muzyka
(59 av 408 ord)Folkkultur
De belarusiska byarna har i förhållande till storryssarnas och ukrainarnas varit tämligen små och inte lika slutna. De
(18 av 126 ord)Förhistoria
De äldsta fynden härrör från mellanpaleolitikum (cirka 300 000–40 000 år sedan). Landets sydvästra utkant nåddes av den neolitiska linjebandkeramikkulturen och senare av tripoljekulturen (4000–2800 f.Kr.). De centrala och norra
(30 av 200 ord)Historia
Det belarusiska territoriet beboddes på 800-talet av två stammar av delvis blandat baltisk-slaviskt ursprung. Dessa inlemmades i det kievrusiska riket, Kievrus. En viktig stödjepunkt för detta var redan på 800-talet Polotsk. Vid Kievrus sönderfall i olika delfurstendömen var på belarusiskt område Smolensk och Polotsk–Vitsebsk viktigast. De infogades under 1300-talet som tämligen självständiga delar i det expanderande storfurstendömet Litauen, vilket 1386 gick samman med Polen i personalunion.
Belarusierna, som kristnats från Bysans
(71 av 505 ord)Det självständiga Belarus
Det självständiga Belarus förste ledare blev Stanislau Sjusjkevitj (född 1934), som tillsammans med Rysslands och Ukrainas ledare Boris Jeltsin och Leonid Kravtjuk i december 1991 undertecknade det dokument som ledde till Sovjetunionens upplösning (det så kallade Belavezjaavtalet, efter den belarusiska ort där ledarna möttes). Belarus hade redan förklarat sig självständigt i augusti 1991, men det dröjde till mars 1994 innan en ny postsovjetisk författning antogs. Enligt sovjetisk tradition blev Stanislav Sjusjkevitj i egenskap av parlamentets talman det nya Belarus första statschef. Hans tid
(83 av 829 ord)