1800-talets stora övergripande princip inom biologin, utvecklingsläran, byggde på variation, urval och nedärvning av egenskaper. Darwin förstod inte vad variationen inom avkomman beror på och kände inte heller till något om hur nedärvningen av egenskaper går till. Mendels korsningsförsök hade inte uppmärksammats av forskarsamhället.

År 1900 återupptäckte emellertid Hugo de Vries, Carl Correns och Erich von Tschermak oberoende av varandra Mendels ärftlighetslagar. Grundidén i dessa är att egenskaper nedärvs genom konstanta gener, som överförs på ett kvantiserat sätt – antingen

(80 av 688 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Medverkande

  • Lars Olof Björn
Källangivelse
Nationalencyklopedin, Evolutionslära, genetik och molekylärbiologi. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/biologi/biologin-under-1900-talet-och-framåt/evolutionslära-genetik-och-molekylärbiologi