bordeauxviner, viner från departementet Gironde i sydvästra Frankrike, kring nedre loppet av floderna Dordogne och Garonne, som strax norr om staden Bordeaux flyter samman i viken Gironde. Floderna delar Bordeaux i två delar, som brukar kallas vänstra respektive högra stranden, alltså vänster respektive höger räknat i flodernas flödesriktning. De röda viner som görs på den vänstra stranden domineras ofta av druvsorten Cabernet Sauvignon, medan de på den högra stranden domineras av

(71 av 501 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Druvor

För de röda vinerna utgör Merlot 65 procent av arealen, Cabernet Sauvignon 23 procent och Cabernet Franc 10 procent. Malbec,

(20 av 117 ord)

Médoc

Området Médoc omfattar i stort sett hela den vänstra stranden av Gironde, från staden Bordeaux ut till atlantkusten. I Médocs grusiga och väldränerade jordmån trivs Cabernet Sauvignon. Vinerna

(28 av 198 ord)

Graves och Sauternes

Söder om staden Bordeaux, längs floden Garonne, ligger Graves. Den del av Graves som ligger närmast Bordeaux fick 1987 sin

(20 av 139 ord)

Saint-Emilion och Pomerol samt övriga distrikt

På den högra stranden, nordöst om floden Dordogne, ligger Saint-Émilion och Pomerol, som gör berömda röda viner. Château Cheval-Blanc och Château Pétrus är bland de mest välkända slotten. Här dominerar druvsorten Merlot och

(33 av 234 ord)

Medverkande

  • Britt Karlsson
  • Per Karlsson

Litteraturanvisning

Britt Karlsson & Per KarlssonVinlandet Frankrike: Trend och tradition (2014).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, bordeauxviner. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bordeauxviner