bowling [svenskt uttal bɔʹvliŋ] (engelska, bildat till bowl ’klot’, ’boll’), kägelspel

(11 av 42 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Klot och käglor

Klotet måste vara format av en icke metallisk massa och tillverkades ursprungligen av

(13 av 90 ord)

Banan

Banan är 1,04–1,07 m bred, på ömse sidor omgiven av bomrännor för klot som går ur banan

(17 av 114 ord)

Poängräkning

En bowlingserie omfattar tio protokollrutor (omgångar). Spelaren har i varje ruta rätt till två försök att fälla käglorna. Fälls alla käglor i rutans första slag kallas det strike, behövs det två slag kallas det spärr (engelska spare). Om i

(39 av 278 ord)

Historik

Sin nuvarande utformning med spel mot tio käglor ställda i triangel med spetsen mot spelaren (amerikansk engelska ten pin bowling) har bowling fått i USA, dit det torde ha införts från Europa främst av invandrande tyskar och nederländare. Även om ten pin bowling troligen spelats i New York redan på 1820-talet bedrevs bowling i

(54 av 385 ord)

Sverige

Bowling introducerades i Sverige 1909 genom Bruno Söderström, som öppnade bowlingsalong i Hôtel Regina, Stockholm, och kort därefter bildades de första bowlingklubbarna, Reginaklubben 09 och Kägelklubben

(26 av 182 ord)

Medverkande

  • Christer Ellburg
  • Göran Bergendorff
  • Ted Bjarme
Källangivelse
Nationalencyklopedin, bowling. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bowling