bro, byggnadsverk som leder en väg, järnväg, kanal eller vattenledning etc. över ett hinder, såsom korsande väg, järnväg, vattendrag eller ravin. Beträffande kanal- och

(24 av 170 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

Brotyper

Från bärighetssynpunkt skiljer man mellan en bros underbyggnad och överbyggnad. Underbyggnaden överför lasten (egenvikt, trafiklast och vindlast) från själva brobärverket till undergrunden och består av fundament

(26 av 185 ord)

Balkbroar

bär upp lasten genom balkverkan. En, två eller flera parallella huvudbalkar tar upp den vertikalt verkande trafiklasten. En balkbro kan spänna över ett enda fält (enfältsbro) eller gå över flera fält (flerfältsbro eller kontinuerlig bro), varvid mellanstöd måste utnyttjas. Med balkar av stål eller armerad betong kan man i dag överbrygga spännvidder på över 200 m. För de längre spännvidderna kan

(61 av 423 ord)

Valv- och bågbroar

De äldsta ännu bevarade stenbroarna är valvbroar. Valvet liksom bågen bygger på principen att lasten på bron huvudsakligen tas upp i form av tryckkrafter utefter valvet eller bågen. Valv- och bågformen är därför särskilt gynnsam när sten och betong

(39 av 276 ord)

Hängbroar och snedkabelbroar

Dessa brotyper anses bli ekonomiskt försvarbara vid stora spännvidder (150–200 m). Vid mycket stora spännvidder, upp till och över 1 000 m (där mellanstöd ej kan utnyttjas), är dessa brotyper det enda möjliga alternativet.

Hängbron utgörs av en förstyvad brobana som hängs upp med vertikala stag i bärkablar, vilka spänner mellan två torn. Bärkablarna utgörs av knippen

(57 av 383 ord)

Öppningsbara broar

Högbroar, såsom bågbroar med brobana ovanför bågen och hängbroar, byggs med sådan fri höjd att korsande trafik kan passera obehindrat under dem. Ibland måste dock lågbroar föredras trots att de kan innebära hinder för korsande trafik. Broarna måste då göras öppningsbara. Därvid

(42 av 294 ord)

Speciella brotyper

Utöver de fasta och rörliga brotyper som nämnts ovan finns några

(11 av 45 ord)

Historia

De allra första broarna utgjordes av trädstammar eller flata stenar som nyttjades för att överbrygga ett vattendrag eller en ravin. Man lärde sig så småningom att sammanbinda flera trädstammar för att därigenom uppnå ökad hållfasthet. Dessa broar är således exempel på tidiga balkbroar. För att överbrygga bredare raviner lät man konsoler av trä eller sten kraga ut från vardera landsidan och band samman konsolerna med trädstammar eller flata stenar. Ibland utnyttjades naturliga konsoler, utformade av berget. En annan tidig brotyp

(80 av 738 ord)

Medverkande

  • Kennet Axelsson
  • Lennart Elfgren

Litteraturanvisning

H.J. Hopkins, A Span of Bridges (1970);
F. Leonhardt, Brücken/Bridges (1984);
Vägverket (utgivare), Statistik över broar m.m. på allmänna vägar (1988).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, bro. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/bro