dagstidning, periodiskt utgiven (tryckt) publikation, avsedd för spridning bland allmänheten och innehållande allmänna nyheter. Dagstidningar skiljer sig vanligen från andra tidningar, t.ex. veckotidningar, genom kraven på aktualitet, bredd i innehållet, utgivningstäthet och spridning.

(33 av 230 ord)
Vill du få tillgång till hela artikeln?

De första tidningarna

Dagstidningens föregångare var de handskrivna nyhetsbreven. Sådana förekom redan i kejsartidens Rom i form av acta diurna, som rapporterade om händelser i det offentliga livet. Motsvarande nyhetsbrev fanns även i Peking under Tangdynastin på 600-talet e.Kr. Under medeltiden utgav många köpstäder och handelshus skrivna nyhetsbrev, t.ex. republiken Venedig och köpmanshuset Fugger i Augsburg. I slutet av 1500-talet utsände Fuggers nästan dagligen nyhetsbrev, kallade

(63 av 439 ord)

Den moderna dagspressen

Under 1700-talet utvecklades dagspressen både i fråga om aktualitet och vad gäller utgivningstäthet. Den tidigare skillnaden mellan nyhetstidningar (”journals of information”) och opinionstidningar (”journals of opinion”) minskade, vilket under 1800-talet gav upphov till den moderna dagstidningen. Under denna tid expanderade dagspressen upplagemässigt. Orsaken därtill var bl.a. den starka befolkningsökningen,

(49 av 346 ord)

Tendenser efter 1945

Perioden efter 1945 kan delas in i två faser, där brytpunkten är början av 1990-talet, med variationer mellan olika länder. Den första fasen utmärks av att antalet tidningsföretag minskade; i Sverige var särskilt 1950-talet tidningsdödens årtionde. Nedgången i antalet tidningar har i vissa länder medfört en nedgång i den totala tidningsupplagan, så t.ex. i Danmark och Frankrike, men i fleralet länder, däribland Sverige, påverkades upplagan mycket lite. Det som karakteriserade perioden var dels en lokal marknadskoncentration som medförde att tidningar fick

(81 av 576 ord)

Den svenska tidningsmarknaden

I Sverige finns ca 150 dagstidningar. Den svenska dagstidningsmarknaden brukar delas upp efter utgivningsort, utgivningstäthet och distributionsform i följande fyra huvudgrupper (2015):
storstädernas morgontidningar: dagstidningar i Stockholm, Göteborg och Malmö, utgivna med minst fyra nummer per vecka och i huvudsak hushållsprenumererader;
storstädernas kvällstidningar: dagstidningar i Stockholm, Göteborg och Malmö, utgivna med minst sju nummer per vecka och i huvudsak lösnummerförsålda;
landsortens flerdagarstidningar: dagstidningar

(65 av 471 ord)

Medverkande

  • Lennart Weibull
  • NE-redaktionen (uppdatering)

Litteraturanvisning

Europeans Read Newspapers, utgiven av European Newspaper Association (ENPA) (1996);
S. Boberg, Pressens historia (1970);
Ulla Carlsson & C. Bucht (utgivare), MedieSverige 2010 (2011);
E. Dovifat, Zeitungslehre 1–2 (1967);
S. Hadenius m.fl., Massmedier (10:e upplagan 2011);
C.-G. Holmberg m.fl., En svensk presshistoria (1983);
A. Smith, The Newspaper: An International History (1979);
H. Stangerup, Avisens historie 1–3 (1973);
L. Weibull, Tidningsläsning i Sverige (1983).
Källangivelse
Nationalencyklopedin, dagstidning. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/dagstidning