dieces
dieceʹs (ytterst av grekiska dioiʹkēsis ’förvaltning’), förvaltningsområde i de hellenistiska rikena och det romerska kejsarriket.
Genom Diocletianus och Konstantins reformer ca 300 e.Kr. indelades imperiet i fyra huvuddelar, var och en omfattande två, tre eller fyra dieceser (tillsammans tolv), vilka i sin tur bestod av mellan fyra och tjugo provinser (tillsammans 120).
Information om artikeln
Källangivelse