dislokation
dislokation (franska dislocation ’sönderdelning’, ’rubbning’), i fysik och metallurgi: linjär defekt i ordnade kristallina material beroende på antingen inkorporerade grupper (atomer) eller vakanser.
Särskilt i metaller kan dislokationer kartläggas mikroskopiskt med etsningsteknik och kan beskrivas som elastiska strängar, som attraheras eller repelleras av andra dislokationer, korngränser etc. Dislokationsrörelser (glidning, klättring etc.) leder dels till komplicerade mönster, som kan utvärderas, dels till plastiska deformationer.
Information om artikeln
Källangivelse